Bistånd som når barn tidigt avgörande för att motverka kronisk undernäring

Barn som nås av bistånd i tidig ålder löper mindre risk att drabbas av kronisk undernäring. Mest synbara är effekterna av breda insatser som påverkar hushållens inkomster, snarare än punktinsatser inriktade på barn och mödrars hälsa. Det visar en studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som har tittat på över 700 biståndsprojekt i Malawi.

Kronisk undernäring orsakar att barn blir för korta för sin ålder och påverkar deras organutveckling, hjärnkapacitet och immunförsvar. För att undersöka hur bistånd motverkar förekomsten av kronisk undernäring bland barn har forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet tittat på biståndsprojekt i Malawi i sydöstra Afrika. Där har man använt information om levnadsförhållanden, vikt och längd på 26 000 barn och kopplat dessa till över 770 biståndsprojekt.

Resultaten visar att barn som hade ett aktivt biståndsprojekt i närheten av sitt hem från födseln fram till två års ålder i lägre utsträckning drabbades av kronisk undernäring jämfört med barn som inte exponerades under den här kritiska perioden.  

Studien visar också att biståndsprojekt som påverkar hushållens inkomst tycks ha större effekt än riktade insatser mot barns och mödrars hälsa.

– Även om biståndsprojekt i form av exempelvis näringstillskott till små barn kan ha positiva effekter, är resultaten av riktade projekt för att motverka kronisk undernäring förvånansvärt svaga. En anledning till detta är troligtvis att det är många faktorer som påverkar barnens näringsupptag. Ett exempel är om familjen lagar mat med ved inomhus utan bra ventilation, då ökar risken för kronisk näringsbrist när barnen utsätts för giftig rök. Andra exempel är dålig hygien på grund av brist på rent dricksvatten och risken för malaria om man inte använder myggnät, säger Dick Durevall, seniorprofessor i nationalekonomi, som tillsammans med docenten Ann-Sofie Isaksson har genomfört studien.

I stället tycks biståndsprojekt som förbättrar hushållens ekonomi som helhet och utbildningsnivån hos mödrarna ge större effekter. Det kan handla om att skapa marknadsplatser, skolor, brunnar och förbättra metoder inom jordbruket eller om ekonomiska bidrag till familjen om barnen går i skolan.

– Program som syftar till att minska problemet med kronisk undernäring bör angripa alla viktiga faktorer, vilket antagligen görs enklast om hushållen själva får ha inflytande på hur resurserna används, säger Ann-Sofie Isaksson.

Studien visar också att multilaterala biståndsprojekt, som involverar flera länder eller partners, har den största effekten. En trolig orsak är att dessa projekt är större och kan dra nytta av skalfördelar. En annan möjlig orsak är att multilaterala projekt fokuserar på relevanta utvecklingsområden, medan bilateralt bistånd – det vill säga bistånd från en stat till en annan – också kan drivas av strategiska geo-politiska intressen.

– Resultatet från studien visar ändå att bistånd fungerar, det vill säga att det kan ha en stor positiv effekt. De visar också att kronisk undernäring troligtvis orsakas av många olika faktorer. En slutsats är att man bör fokusera på biståndsprojekt som påverkar hushållets inkomster, säger Dick Durevall.

Läs studien här:
Dick  Durevall, och Ann-Sofie Isaksson “Aid and child health A disaggregated analysis of the effects of aid on impaired growth”, kommande i World Development.
 

Kontaktuppgifter:
Dick Durevall är professor in nationalekonomi. Hans nuvarande forskning är inriktad på effekter av bistånd och hälsofrågor i Afrika. Durevall har även forskat om matmarknader och makroekonomisk politik.
Telefon: 031–786 1350, mobil: 070–424 5687, e-post: dick.durevall@economics.gu.se

Ann-Sofie Isaksson är docent i nationalekonomi och forskar bland annat om bistånd, IT-utveckling och utbildning i afrikanska länder.
Tel: 073-5923938, e-post: ann-sofie.isaksson@economics.gu.se
 

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: