E-handelns klädreturer en miljöbov

E-handeln växer snabbt, och med den även mängden returnerade varor. Inom modebranschen är andelen returer särskilt hög, med stor negativ miljöpåverkan som följd. Samtidigt är många konsumenter omedvetna om vad som händer deras returer.

I två år har Sharon Cullinane, professor i hållbar logistik och Michael Browne, professor i professor i logistik och urbana godstransporter på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, studerat den energianvändning och miljöpåverkan som uppstår när konsumenter returnerar kläder de har köpt på nätet.

– Vi valde att titta på modebranschen på grund av den stora mängden returnerade varor, och att många returer skickas över nationsgränser för att hanteras. I genomsnitt returneras 22 procent av alla kläder som köps online i Sverige, men andelen varierar mellan 18 och 60 procent. Till exempel returnerar unga människor mer kläder än äldre, och kvinnor mer än män. Och trendiga plagg returneras mer än basplagg, säger Sharon Cullinane.

Hanteringen av returnerade varor är ofta okänd för konsumenterna. Varorna måste kontrolleras, hanteras och återförpackas innan de kan säljas på nytt. Ofta fraktas de långa avstånd och det tar lång tid innan de är tillbaka på marknaden. Vissa större företag har särskilda lager som hanterar returnerade varor. Andra kontrakterar ofta ut hanteringen till länder som Polen eller Estland – eller till och med till länder i Asien för att hålla nere personalkostnader och andra kostnader.

Med e-handeln har ett nytt kundbeteende uppstått: kunder tenderar att systematiskt överbeställa varor. För att hitta rätt storlek eller den perfekta färgen beställer de hem betydligt fler plagg än de avser att behålla, och returnerar allting utom ett eller två plagg. Denna ”returneringskultur” har blivit norm.

– En av anledningarna att det är så populärt bland kunder att returnera varor är att själva processen är okänd – man vet inte vad det innebär att returnera något, kostnaden är dold. Kunder tenderar att tänka på fördelarna, snarare än konsekvenserna av sitt agerande. Det är svårt för människor att föreställa sig att deras varor kanske fraktas hundratals mil innan de återigen läggs ut till försäljning, säger Sharon Cullinane.

E-handelsföretag förklarar i allmänhet inte detaljerna kring returneringsprocessen. De mest frekventa kunderna är också deras bästa kunder och ingen vill riskera att tappa marknadsandelar till konkurrenter genom att vara först ut med att ta betalt för returer.

I sin forskning har Sharon Cullinane fokuserat på att hitta metoder för att minska energiförbrukningen och mildra miljöförstöringen som orsakas av transporter kopplade till returer av kläder. Hon har definierat tre aktörer som behöver arbeta med detta:

• Kunderna måste inse hur mycket returnerade varor påverkar miljön och agera mer ansvarsfullt. Här kan digitala verktyg, som exempelvis digitala provrum, hjälpa kunderna att göra bättre val när de handlar.
• E-handelsföretagen behöver vidta ett antal åtgärder för hantera returnerade varor på ett mer effektivt sätt. De har även ett ansvar att inte uppmuntra sina kunder att returnera varor.
• Transportföretagen måste förbättra sin effektivitet och växla över till lager och transporter med mindre miljöpåverkan.

– En annan intressant lösning är kopplad till den växande trenden med delningsekonomi. Returnerade varor kan skickas direkt till en annan kund. Detta kräver naturligtvis ett stort förtroende hos konsumenterna, men om de kan se fördelarna för miljön kanske en del skulle välja att göra på det sättet, säger Sharon Cullinane.

Men i det längre perspektivet tror Sharon Cullinane att det är oundvikligt att börja betala för de verkliga kostnaderna för returnerade varor.

– Vi vill alla köpa saker så billigt som möjligt, det är fullt naturligt. Men i framtiden måste vi vara beredda att betala lite mer för produkterna.

Om forskningsprojektet
“Energy and environmental effects of the reverse logistics of e-tailing” finansierades av Enerigmyndigheten. Medverkande forskare: Sharon Cullinane, Michael Browne och Elisabeth Karlsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt Yingli Wang, Cardiff University.

Kontakt:
Sharon Cullinane, professor, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 031-786 6794, sharon.cullinane@handels.gu.se (Sharon pratar engelska)

För mer information kontakta:
Maria Norrström, kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1247, 0709-226689
maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 70 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar: