Forskare har kartlagt kunskapsluckorna för en övergång till förnybar energi

Report this content

En grupp med över 60 internationella forskare har samarbetat intensivt under 18 månader för att identifiera kunskapsluckor och möjligheter för en övergång till förnybar energi i utvecklingsländer. Resultatet blev en forskningsagenda som kan vägleda såväl finansiärer som forskare var det finns störst behov av mer kunskap.

Forskarnas genomgång har identifierat områden där det behövs mer forskning och där mer kunskap kan ha stora effekter på omställningen, till exempel:

  • vad som krävs för att klimatpolitiska åtgärder ska bli socialt och politiskt accepterade.
  • hur kön är kopplat till andra sociala aspekter och hur olika grupper i samhället påverkas när man fasar ut fossila bränslen
  • hur de geografiska skillnaderna i det globala Syd ser ut och hur de påverkar en övergång till förnybar energi.

Resultatet av deras arbete är nu tillgängligt på nätet för alla som vill ta del av det.

Risk för ökade orättvisor
Världens länder enades i Paris 2015 om en övergång till förnybar energi för att begränsa effekterna av klimatförändringarna. En sådan omställning handlar både om att minska koldioxidutsläppen och om en anpassning till ett varmare klimat. Det är en mycket kunskapsintensiv process. En av de största utmaningarna med klimatåtgärder är att de riskerar att öka de redan existerande ojämlikheterna, inklusive den mellan könen. Forskning behövs för att göra övergången både effektiv och rättvis, särskilt i det globala Syd.  

Ovanligt omfattande projekt
Kanadensiska International Development Research Centre, IDRC, ungefär motsvarande svenska SIDA, kontaktade Environment for Development, EfD, en global forskningsorganisation samordnad från Göteborgs universitet, och gav dem i uppdrag att sammanställa en omfattande forskningsagenda. Projektet, med en budget på 1,2 miljoner kanadensiska dollar (cirka 10 miljoner SEK) är ovanligt både vad gäller omfattning och ambitionsnivå.  

– Detta har varit ett väldigt spännande projekt för EfD att arbeta med, säger Gunnar Köhlin, föreståndare för EfD.

– Resultatet är inte bara värdefullt för finansiärer som IDRC, utan även för forskare. Agendan hjälper oss att fokusera på de områden där vår forskning kan ha störst effekt för att stödja en hållbar omställning som är både effektiv och inkluderande, säger han.

Läs mer
Forskningsagendan ”High-Level Research Agenda for a low-carbon transition in the Global South”, som egentligen består av flera rapporter
med fokus på var sitt tema, finns tillgänglig på EfD:s webbsida.

Om IDRC
International Development Research Center (IDRC) är en del av Kanadas utrikes- och utvecklingsinsatser. De investerar i högkvalitativ forskning i utvecklingsländer, delar kunskap med forskare och beslutsfattare och mobiliserar globala allianser för att bygga en mer hållbar och inkluderande värld. Huvudkontoret ligger i Ottawa, Kanada.

Om Environment for Development (EfD)
Environment for Development (EfD) är ett globalt nätverk av forskningscenter som grundades 2007 med syfte att öka användningen av miljöekonomi för minskad fattigdom och ökad hållbarhet i det Globala Syd. Nätverket består av 230 forskare verksamma på EfD:s center lokaliserade på ledande akademiska institutioner i Centralamerika, Chile, Colombia, Etiopien, Ghana, Indien, Kenya, Kina, Nigeria, Sydafrika, Tanzania, Uganda, och Vietnam. En stor del av forskningen bedrivs genom gränsöverskridande samarbeten, och i samverkan med forskare i Europa och Nordamerika. Nätverket samordnas av en enhet (EfD Global Hub) på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kontakt
Gunnar Köhlin, föreståndare för EfD, docent i nationalekonomi
Telefon: 031-786 44 26, 0705-35 05 08, e-post: gunnar.kohlin@efd.gu.se

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyller Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media