Från graffiti till säljbara marknadsprodukter

Det finns en utbredd uppfattning om att konst inte ska beblanda sig med marknadskrafter. Samtidigt blir graffiti och gatukonst  en allt vanligare konstform som kan köpas både i form av murala och mobila konstverk. En avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar vad som sker i praktiken när gatukonst omvandlas till produkter som kan säljas.

– Det är flera steg i processen för att gatukonst ska kunna bli säljbar. Först och främst så måste konsten bli möjlig att äga, sedan behöver man definiera vad det är för typ av konst och till sist måste man även kunna värdera konstverket, säger Hanna Borgblad.

Gatukonst och graffiti kan finnas på en vägg utomhus, men det kan också vara mobila konstverk som görs på duk eller trycks på papper.

– Att konstverk på duk kan byta ägare är ju inte så konstigt. Ägandemöjligheten, objektifieringen, kan tyckas lite mer komplex när gatukonst är gjord på en vägg utomhus. Då blir ju frågan hur man gör målningen på väggen möjlig att äga. Det görs möjligt genom fysiska kontrakt där det framgår vem som äger väggen, vem som har beställt och betalat för konstverket och även genom att konstnären själv tillåter att konstverket blir ägt av någon annan, berättar Hanna Borgblad.

För att kunna göra konsten till marknadsprodukt behöver man också kunna klassificera vad det är för typ av konstform.

– Klassificeringen görs på olika sätt beroende på var konsten ska säljas. En som vill sälja sin konst på ett jättetjusigt galleri kanske kallar det för contemporary urban art som låter lite mer legitimt än graffiti. När städer och kommuner ska köpa konstverken är det vanligare att man använder ordet gatukonst, säger Hanna Borgblad.

I värderingen av gatukonst används delvis samma principer som för andra konstverk - man tittar på storlek, material och tidigare prisreferenser. Ett annat sätt att höja värdet är genom att utbilda folk i vad gatukonst är, vad den har för historia, vilka material som används och att det är en konstform som kräver stor hantverksskicklighet.

– Branding används naturligtvis också för att öka värdet. Exempelvis genom att berätta om sin historia som graffitilegend och att man har målat 5000 tåg. Det kan i sig göra att konstnärens varumärke stärks och att det är möjligt att sälja sina verk på galleri. En jätteviktig aspekt är alltså att man måste ha en fot i den illegitima subkulturen för att få in en fot i den legitima konstvärlden. Så det gäller att hålla balansen mellan äkthet och legitimitet för att kunna behålla sin trovärdighet som graffiti- och gatukonstnär, säger Hanna Borgblad.

Hanna Borgblad disputerade vid Företagsekonomiska institutionen 19 december 2019 på avhandlingen ”Exchangification of Art: Transforming street art into market products”

Länk till avhandlingen i fulltext http://hdl.handle.net/2077/61760 

För mer information kontakta: 
Hanna Borgblad, hanna.borgblad@handels.gu.se, 0708-574661
 

Maria Norrström, kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1247, 0709-226689
maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av ca 90 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar: