Hållbara metoder kan rädda Mexikos blå agave, Tequila och fladdermöss

Många förknippar Tequila med limeklyftor, salt och fester. Men den populära drycken har också en negativ inverkan på biologisk mångfald, såväl på den blå agaven som den tillverkas av som, kanske mer otippat, på fladdermöss. Båda är hotade av den alltför ensidiga odlingen. Forskare på Göteborgs universitet har, tillsammans med kollegor i Mexiko och USA, studerat vilka åtgärder som kan ha en positiv effekt på den biologiska mångfalden.

Tequilans ökande globala popularitet har drivit på en alltmer intensiv odling av blå agave. De flesta producenter arbetar med en teknik för asexuell reproduktion som hindrar växterna från att blomma. Vid blomning går nämligen sockret till nektarn i blommorna och växten är inte längre användbar för tequilaproduktion. Denna teknik skadar agavens genetiska mångfald och utsätter grödan för risker på lång sikt. Den får sämre motståndskraft mot till exempel skadeinsekter och klimatförändringar. Dessutom har de intensiva odlingsmetoderna tagit bort en viktig näringskälla från fladdermöss som pollinerar blommorna och lever på nektarn från agaven.

Frivilliga program, som det ”fladdermusvänliga programmet”, låter tequilaproducenter märka sina flaskor med ett hologram om de tillåter sexuell reproduktion. Då blir priset något högre, vilket kan motiveras med miljömärkningen. Men eftersom många bönder enbart odlar agave för försäljning till destillerier och inte producerar tequila själva, räcker det inte med dessa holograminitiativ, utan även bönderna måste ha incitament för hållbar odling.

I en ny studie användes en enkätmetod för att ta reda på vad som krävs för att agavebönderna ska vilja använda metoder som tillåter viss naturlig agaveblomning och fröproduktion.

I genomsnitt sa bönderna att de kan tänka sig att låta 93 plantor (utav cirka 3,000) per hektar att blomma för ospecificerade skördeökningar i framtiden, 129 plantor för en subvention på 20 % i förhållande till investeringskostnaden och 180 plantor om subventionen var 50 % av investeringskostnaden. Enligt det fladdermusvänliga programmet räcker 150 plantor per hektar för att säkra den biologiska mångfalden och föda för fladdermössen.

Med tillräckliga ekonomiska incitament och utbildningsresurser verkar många bönder villiga att investera en del av sina skördar för att gynna fladdermöss samtidigt som de ökar den genetiska biologiska mångfalden av agave och framtida livskraft. Forskarna konstaterar också att det krävs ett samarbete mellan industri, konsumenter, beslutsfattare och naturvårdsgrupper. Forskningsresultaten tyder på att miljöfördelar och lämpliga ekonomiska incitament kan göra "fladdermusvänlig" tequila till ett hållbart alternativ på festen.

Om studien
Studien är utförd av Alejandro Lopez-Feldman, Environment for Development, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Irene Zapata-Moran, University of Wyoming samt Hernan Bejarano, Cide University, Mexico City.
Läs hela rapporten

Kontakt
Alejandro Lopez-Feldman, Environment for Development, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, alejandro.lopez.feldman@efd.gu.se, 0766-229248.

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: