Juridisk hjälp viktigare än kvalitet i valet av personlig assistans

Marknaden för personlig assistans infördes för att säkerställa en hög kvalitet. Men krångliga regelverk och höga krav har i stället gjort att många brukare väljer de assistansbolag som kan erbjuda juridisk hjälp vid en ansökan om assistans. Det visar en avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Personer med funktionsnedsättning som fått personlig assistans beviljad har rätt att anlita en privat eller kommunal utförare. 2020 hade över tre fjärdedelar av alla som beviljats statlig assistansersättning valt en privat utförare.

Studien bygger på intervjuer med 29 brukare, framför allt föräldrar till assistansberättigade barn.

Intervjusvaren visar att det ställs höga krav för att kvalificera sig för assistans. Det gäller att hitta rätt information, att kunna intyga behovet av assistans och att överklaga ett eventuellt beslut om avslag.

− Det visade sig att brukare oftare valde de privata assistansbolag som erbjöd juridisk hjälp i ansökningsprocessen. Regelverket för att ansöka om personlig assistans är så krångligt att den aktör som erbjuder juridisk hjälp därmed får en konkurrensfördel, säger avhandlingens författare Robin Bankel.

I intervjuerna framkom också att det var svårt att byta utförare även om kvaliteten på själva assistansen upplevdes som otillräcklig. De intervjuade lyfte flera orsaker till att det var svårt att byta.

− När intervjuerna genomfördes omprövade myndigheterna rätten till personlig assistans vartannat år. Nu sker omprövningar vid ändrade förhållanden, till exempel när assistansberättigade barn påbörjar eller avslutar sin utbildning. Detta gör att brukaren blir beroende av utförarens stöd i processen. I nästan alla fall ställer de företag som gett stöd vid ansökan villkor om att välja dem om ansökan beviljas och i enskilda fall även stanna kvar under flera års tid.

Även mer psykologiska mekanismer spelar in. Det handlar om tacksamhet, att brukaren upplever bekräftelse och att det etablerats personliga relationer med utföraren.

Robin Bankels slutsats är att kvalitén på den personliga assistansen hamnar i bakgrunden och marknadsanpassningen inte fungerar som det var tänkt. Han ser flera olika sätt att se till så att brukarnas behov och assistansens kvalitet hamnar i fokus.

− Ett alternativ är möjligheten till ett offentligt finansierat biträde under handläggningsprocessen. Det skulle kunna hjälpa den som inte har förmåga att försvara sina intressen och samtidigt underminera juridiskt stöd som en konkurrensfaktor. `

Ett annat alternativ är ett ensamt huvudmannaskap för staten där regeringen nyligen har tillsatt en särskild utredning som ska titta på det.

− Ett statligt huvudmannaskap kan göra kommuner mer benägna att informera om rätten till assistans och ge mer stöd än vad de gör i nuläget, säger Robin Bankel.

Läs doktorsavhandlingen i fulltext:
Responsibilisering – En studie av assistanssektorns kvasimarknad

Robin Bankel disputerade i företagsekonomi 15 oktober 2021.

Kontakt: Robin Bankel, robin.bankel@handels.gu.se, mobil 0735-694 558

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar: