Konsumtionens vinnare och förlorare under pandemin

Resor, hotell- och restaurang, kläd- och skobranschen – flera konsumtionsområden har ännu inte återhämtat sig till de nivåer som rådde strax innan pandemin inleddes. Det visar statistik sammanställd i Konsumtionsrapporten 2021. Även om konsumtionen ökat med 4,9 procent under de tre första kvartalen under 2021 så har flera branscher ännu inte haft tillräckligt stort uppsving för att kompensera för nedgången under 2020. Samtidigt har konsumtionen ökat inom områden som kommunikation och bostad.

Under 2020 minskade konsumtionen i Sverige med 4,7 procent jämfört med 2019. Det är ett historiskt ras, som överskuggar konsumtionsminskningen under finanskrisen åren runt 2008. Under det första kvartalet 2021 fortsatte nedgången, för att vända uppåt under det andra och tredje kvartalet.

Totalt ökade hushållens privatkonsumtion med 4,9 procent under de tre första kvartalen 2021. Det visar statistik från främst Statistiska Centralbyrån (SCB) sammanställd i Konsumtionsrapporten 2021.

Konsumtionen har åter ökat
Under 2020 märktes tydligast en minskad konsumtion i utlandet, utländska turisters konsumtion i Sverige, hotell och restaurang, kläder och skor, samt transporter och fordon, enligt Konsumtionsrapporten som ges ut av Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i samarbete med Centre for Retailing.

Under 2021 har konsumtionen åter ökat inom de här områdena, men konsumtionen i utlandet och hotell- och restaurangbesöken ligger fortfarande under nivåerna före pandemin. Det gäller även i mindre utsträckning transporter, fordon och inköp av kläder och skor, även om skillnaden inte är lika framträdande.

— Pandemin har präglat mycket av 2021. Det har rått olika former av begräsningar kring resor till andra länder och många har arbetat och studerat hemifrån under de tre första kvartalen, säger konsumtionsforskare Ulrika Holmberg på Centrum för konsumtionsforskning och redaktör för Konsumtionsrapporten 2021.

Svag utveckling under flera år
Även om pandemin kraftigt inverkat på den minskade konsumtionen i utlandet, inköp av kläder och skor, samt restaurangbesök, så har utvecklingen inom dessa områden varit svagare än den totala konsumtionen under flera år.
Mer tid i hemmet och färre restaurangbesök har samtidigt påverkat detaljhandeln positivt. Under det första pandemiåret 2020 växte dagligvaruhandeln mest, medan konsumtion av möbler, inredning och annan sällanköpshandel hade den största ökningen under 2021.
Den mest utmärkande trenden inom detaljhandeln är e-handelns snabba tillväxt under 2020. Under det året ökade e-handeln med 40 procent och omfattade då 14 procent av den totala detaljhandeln.

— Det här tror vi bygger på en kombination av ansvar för att minska trängsel och att själv undvika att bli smittad, som har lett till att fler handlar på nätet än tidigare. Framförallt är det många som tidigare inte handlat mat på nätet som började med det under 2020, säger Ulrika Holmberg.

Sett utifrån den utveckling som har skett under 2020 och under 2021 tror Ulrika Holmberg att nya restriktioner kan få olika konsekvenser vad gäller konsumtionen:

— Det beror lite på vilka restriktionerna blir och hur det påverkar hur många som samtidigt får vistas på olika platser. Alla besöksintensiva verksamheter såsom resor, restauranger, butiker påverkas mycket av om antal personer begränsas. Men konsumtion och inköp på nätet kan få ytterligare ett uppsving.

Konsumtionsrapporten 2021 publiceras här klockan 07:00 2021-12-21

Basfakta (källa: Konsumtionsrapporten 2021)

• Hushållens totala konsumtion uppgick till 2 129 miljarder kronor under 2020.
• Hushållen konsumerade 4,7 procent mindre under pandemiåret 2020 jämfört med 2019, och 15 procent mer jämfört med 2010.
• Under de första tre kvartalen 2021 ökade hushållens totala konsumtion med 4,9 procent jämfört med de första tre kvartalen 2020.

Konsumtionsområden som ökat mest år 2020:

• Alkoholhaltiga drycker och tobak (inköp i Sverige), 5,4 procent
• Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 3,6 procent
• Kommunikation, 2,7 procent
• Livsmedel och alkoholfria drycker, 1,7 procent

Konsumtionsområden som minskat mest under år 2020:

• Hushållens konsumtion i utlandet, -44 procent
• Utländsk konsumtion i Sverige, -34 procent
• Hotell, kaféer och restauranger, -25 procent
• Kläder och skor, -16 procent
• Transporter, -12 procent

Konsumtionsområden som ökat mest kvartal 1-3 2021:

• Hushållens konsumtion i utlandet, 19 procent
• Hälso- och sjukvård (privata utgifter), 12 procent
• Transporter, 9,4 procent
• Fritid, underhållning och kultur, 7,7 procent
• Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 7,1 procent

Kontakt:
Ulrika Holmberg, Konsumtionsforskare/universitetslektor i marknadsföring på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Telefon: 031-786 5606, 076 - 618 56 06, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se

Agnes Faxén, kommunikatör på Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Telefon: 076 – 618 20 08, e-post: agnes.faxen@gri.gu.se 

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: