Krishantering med magkänslan vanlig i små och medelstora företag
Planerat och formaliserat arbete med krishantering pekas ofta ut som framgångsfaktorer, men små och medelstora företag arbetar mer oplanerat och reaktivt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet där 1 000 företagsledare intervjuats om krishantering under pandemins första månader.
− Vi fann att det arbetssätt som de intervjuade företagsledarna beskrev skiljer sig från det planerade och formaliserade arbete som ofta lyfts fram som framgångsfaktorer av normgivare och akademiker, säger Jonas Fasth, universitetslektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Sammanlagt 1 000 företagsledare i små och medelstora företag intervjuades i juni 2020. De fick svara på frågor om hur de arbetat med krishantering under pandemins inledande månader. Cirka en tredjedel av de intervjuade företagen hade upplevt en minskad omsättning på 20 procent eller mer.
− Intressant var att bara 30 procent av företagen hade någon form av krisplan när pandemin bröt ut, och att endast 10 procent av dem upplevde att den var till någon nytta. Förmodligen beror det på att en pandemi inte fanns med som en potentiell kris i så många av krisplanerna.
Forskarna konstaterar också att bara 7 % av företagen använde sig av särskilda krisgrupper utan istället hanterade krishanteringsarbetet inom ramen för sin vanliga organisation. Studien visar även att en del av företagen framför allt gick på magkänslan vid beslut, ibland i kombination med rapporter eller prognoser.
Tidigare studier och specialister inom krishantering brukar lyfta fram öppenhet för medarbetarnas synpunkter som en viktig faktor för att kunna hantera krissituationer bättre.
− Resultaten från vår studie visar att de företag som upplevde en kris kom att involvera sina medarbetare i lägre grad än de företag som inte upplevde sig vara i kris.
Jonas Fasth poängterar att under kristider gäller det att försöka behålla öppenheten, eller kanske till och med öka den.
− Det finns mycket kunskap och idéer bland medarbetare och externa aktörer som kan komma till användning. Det kan också vara klokt att använda sig av ett lite mer systematiserat krishanteringsarbete för att finna en balans mellan struktur och flexibilitet, säger Jonas Fasth.
Artikel: Crisis management as practice in small- and medium-sized enterprises during the first period of COVID-19
Jonas Fasth, Viktor Elliot, Alexander Styhre
Journal of Contingencies and Crisis Management 2021
Kontakt: Jonas Fasth, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 031-786 43 82, 070-5448061, jonas.fasth@handels.gu.se
Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se
Taggar:
