Lagar och regleringar missgynnar jämställda transporter

2001 antogs ett transportpolitiskt mål om ett jämställt transportsystem. En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att målsättningen, ur ett rättsvetenskapligt perspektiv, i praktiken har misslyckats. Istället för att verka som en förändringskraft bidrar rätten istället till att upprätthålla och förstärka obalansen mellan mäns och kvinnors förutsättningar att transportera sig i vardagen.

Forskaren Wanna Svedberg vid Juridiska institutionen har genomfört den första studien i Sverige som tittat på hur lagstiftning och annan reglering uppfyller de transportpolitiska målen ur ett genusperspektiv.

– Transporter är något som berör många människor. För jämställdheten är transporter centrala då de utgör en del av kvinnors och mäns livsval kopplade till familjebildning, bostadsort, boendeform och arbete. Rådande könsmönster innebär att Sveriges kvinnor och män har olika villkor beträffande transporter i vardagen samt att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns resmönster, säger Wanna Svedberg.

I studien undersöks om målsättningen uppfyllts, och hur de rättsliga förutsättningarna för att göra verklighet av målet ser ut inom områdena kollektivtrafik, fysisk planering och styrning av transportmyndigheter.

Resultatet är nedslående:

– De politiska ambitionerna är som bortblåsta i lagstiftningen. Studien visar också att målet i sig, det vill säga hur jämställdhet förstås, präglas av ett typiskt manligt levnadssätt och perspektiv. Trots jämställdhetbegreppets innehåll och att målet infördes för drygt ett decennium sedan, har det utifrån ett rättsligt perspektiv inte hänt mycket. Tvärtom kan en del försämringar eller försvagningar av ambitionerna noteras, menar Wanna Svedberg och förtydligar:

– Den ”jämställdhetsreglering” som trots allt tidigare fanns på området har systematiskt tagits bort på senare år. Den styrning som finns kvar är i form av spridda syftesbeskrivningar om jämställdhet i förarbetstexter. Det finns en stor risk att jämställdhet inte kommer att uppmärksammas i samhällsplaneringen, eftersom sättet att reglera kräver juridiska tolkningsmetoder som beslutsfattarna inom dessa områden ofta saknar. 

– Jämställdhet som ett överordnat rättsligt mål, uttryckt i såväl nationell som internationell rätt, osynliggörs i de lagar som har stor betydelse för människors organisering av vardagslivet, nämligen de som gäller transporter. På så sätt får också detta osynliggörande betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män på livets alla områden.

– Sedan ska man tänka på att detta handlar om svenska förhållanden. Ser man globalt är det många gånger sämre, tillägger Wanna Svedberg.

Avhandlingen ”Ett (o)jämställt transportsystem i gränslandet mellan politik och rätt – En genusrättsvetenskaplig studie av rättslig styrning för jämställdhet inom vissa samhällsområden” presenterades den 24 januari 2014.
Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Kontakt:
Wanna Svedberg, Jur.dr.
Tel: 031-786 4357
wanna.svedberg@law.gu.se

Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-687520
daniel.karlsson@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av de knappt 70 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse, liksom enda svenska handelshögskola med AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. www.handels.gu.se

Taggar: