Lägre pris kan få fler att välja vegetariskt

Fler köttätare kan tänka sig en vegetarisk burgare om den är billigare än köttvarianten. Men det krävs stor prisskillnad – även om priset sänktes med 30 procent skulle endast en tredjedel av dem som normalt valt köttburgare välja vegetariskt. Det visar en studie i nationalekonomi från Göteborgs universitet, som undersökt drivkrafter och hinder för att byta ut köttet mot gröna alternativ.  

– Trots att köttsubstituten blir allt fler så ligger köttkonsumtionen alltjämt på en hög nivå. Frågan vi ställde oss i den här studien var om man skulle kunna använda lägre priser för att få fler att välja vegetariska alternativ till kött, säger Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.  

Vid sidan av transporter och boende är maten, och i synnerhet köttkonsumtionen, en av hushållens stora källor till utsläpp av växthusgaser. I den aktuella studien har forskarna frågat svenskar som brukar äta kött vad de skulle vara villiga att betala för ett alternativ till kötthamburgare på en restaurang. Deltagarna ställdes inför tre varianter: en klassisk grönsaksburgare, en köttliknande vegetarisk burgare och en burgare gjord av labbtillverkat kött.

 – Det vi såg är att det krävs omfattande prisskillnader för att folk ska välja vegetariskt, säger Mitesh Kataria.  

Ungefär var tredje deltagare i undersökningen kunde tänka sig att byta till en vegetarisk burgare om priset var lägre än två tredjedelar av priset på en köttburgare, alltså att den kostade 100 jämfört med 150 kronor. Skillnaden var dock stor mellan de som tidigare testat vegetariska burgare och de som inte gjort det. Mellan 30 och 40 procent visste inte hur köttsubstituten smakade, luktade, såg ut eller vad de kostade och valde dem i lägre utsträckning. Oftast angavs smak som en avgörande faktor för att välja kött. 

– Även om folk är medvetna om klimatfrågan, så är de kulturella normerna starka. För många är det helt enkelt en stor sak att ändra sina matvanor. Det är tydligt att det behövs mycket mer än enbart förändrade priser för att minska köttätandet. Det kommer nya vegetariska produkter hela tiden som kan bidra till mindre växthusgaser, men det är ändå inte givet att folk kommer att kasta sig över dem, säger Mitesh Kataria.  

De som var mindre benägna att byta ut köttet var främst män över 30 år utan universitetsutbildning, och äldre personer. Yngre personer och kvinnor hade i större utsträckning stött på köttalternativ tidigare och valde det oftare. 

– Det finns en tydlig koppling mellan matvanor som barn och hur man konsumerar när man blir äldre. Jag tror att det är bra att försöka nå unga och bygga upp deras kostvanor, dels för att de blir vana och fortsätter äta mindre kött, dels för att de kan lära sina föräldrar genom att till exempel vilja ha vegetarisk mat hemma, säger Mitesh Kataria.  

Hela studien ”How much does it take? Willingness to switch to meat substitutes” av Fredrik Carlsson, Mitesh Kataria och Elina Lampi publiceras i den vetenskapliga tidskriften Ecological Economics (mars 2022). 

Kontakt: Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, mitesh.kataria@gu.se, 031-786 13 52 

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: