Lönespridning hämmar tillväxt, visar ny forskning

I Sverige och andra europeiska länder har minskade skillnader i löner varit en del av förklaringen till ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt, visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Detta går rakt emot bilden att lönespridning är positivt för produktiviteten. Regionala löneskillnader påverkar också hur människor flyttar inom landet, vilket forskningen inte tidigare kunnat visa.

– Min avhandling visar att lönespridning som en form av ojämnlikhet har tydliga effekter på ekonomin och samhället. Det är extra intressant idag när vi ser en ökande lönemässig ojämnlikhet i Sverige, som annars är internationellt känt för sin jämnlikhet, berättar Svenja Gärtner som är forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan i Göteborg.

Avhandlingen belyser lönespridning ur flera olika perspektiv. Ett av de mer uppseendeväckande resultaten är att minskad lönespridning mellan olika branscher har varit positivt för arbetsproduktiviteten under den undersökta perioden 1970-2006. Detta gäller i Europa, medan det i USA och Australien är tvärtom.

– Koppling går tillbaka till svensk solidarisk lönepolitik. Men i min studie presenteras belägg för att detta inte bara varit en svensk företeelse, lönespridning hämmar tillväxten även i andra europeiska länder. Däremot inte i USA och Australien. Den negativa effekten som lönespridning har på produktiviteten i EU handlar framför allt om kopplingen mellan ojämlikhet och sysselsättning. Det går alltså att uppnå både ökad produktivitet och ökad jämnlikhet. Nackdelen är att det sker till priset av arbetslöshet eftersom antalet lågkvalificerade arbetstillfällen minskar, säger Svenja Gärtner.

I en annan delstudie bedöms effekterna av regional lönespridning på den interna migrationen. Det vill säga, om löneskillnader i olika områden påverkar människor att flytta inom Sverige. Eftersom löneskillnaderna mellan olika län är mycket små, drar många forskare slutsatsen att den interna migrationen kan förklaras med hänvisning till skillnader i sysselsättningsmöjligheter snarare än i löner. Med en ny ekonometrisk metod har Svenja Gärtner visat att löneskillnaderna mellan länen visst är en faktor som påverkar:

– Resultaten tyder på att lönespridningen inom tillverkningssektorn hänger ihop med den interna bruttomigrationen, något som går stick i stäv med tidigare forskning. Resultaten är konstanta över tid och inte en konsekvens av den något ökade lönespridning som följt av den solidariska lönepolitikens försvagning.

Avhandlingen "Wages, Inequality and Consequences for the Economy" presenterades den 25 april 2014 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I avhandlingen ingår också en jämförelse av lönegapet i Sverige och Tyskland samt effekten av ojämnlikhet på utvecklingen av den svenska välfärdsstaten.

Läs sammanfattning av avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35271

Kontaktinformation:
Svenja Gärtner, ek.dr.
073-5570504
svenja.gartner@gu.se
    
Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-687520
daniel.karlsson@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av de knappt 70 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse, liksom enda svenska handelshögskola med AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. www.handels.gu.se

Taggar: