Marknaden avgör ”trendiga” ekonomistyrningskoncept

Lean production, benchmarking och balanserat styrkort är exempel på styrnings- och ledningskoncept som blivit framgångsrika. Dessa koncept marknadsförs ofta av kommersiella aktörer som till exempel konsulter, ”gurus” och konferensarrangörer men också av forskare och professionsorganisationer. En ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att det är marknadsmässiga grunder som avgör vilka internationella koncept som lyfts fram i Sverige. Mycket lite handlar om konceptens innehåll och funktionalitet.

Ekonomistyrningskoncept är administrativa metoder för att styra och leda verksamheten med syfte att nå organisationens uppsatta mål, men även för att skapa legitimitet gentemot viktiga intressenter. På senare år har ett flertal nya koncept blivit framgångsrika på en global nivå bland företag och organisationer, liksom i affärslitteraturen, i undervisningen på handelshögskolor och som studieobjekt i forskningen. Enligt företagsekonomen Elin Larsson kan man jämföra intresset för dessa koncept eller idéer med andra typer av trender i vårt samhälle, exempelvis klädmode.

– Jag studerar de här koncepten utifrån ett ”managementmodeperspektiv”. De har många likheter med andra moden: de är populära under en begränsad tid, de framställs som mer moderna och framåtskridande än tidigare koncept och de paketeras på ett attraktivt sätt för mottagarna. De tas fram och propageras av olika utbudsaktörer som till exempel konsulter, affärspress, konferensarrangörer, akademiker och professionsorganisationer.

I sin avhandling har Elin Larsson studerat de mest centrala utbudsaktörerna inom ekonomistyrning i Sverige. Bland annat hur aktörerna fattar beslut om vilka koncept de ska sprida, hur de bearbetar innehållet i de internationella koncepten för att passa svenska förhållanden och vilka kanaler som koncepten sprids i till de tänkta användarna.

– Jag kan konstatera att utbudssidan använder relativt enkla beslutsmodeller. Marknadskriterier, som en konstaterad efterfrågan eller ett intresse på marknaden, är det som avgör deras beslut om att sprida eller inte sprida ett koncept. Det som förvånar mig mest i mina resultat är att innehållet i koncepten överlag inte utvärderas.  Ekonomistyrningskoncept är ofta väldigt tekniska i sin karaktär. Därför kunde man förvänta sig att aktörerna i större grad skulle bedöma och analysera exempelvis konceptens funktionalitet, kostnader för att implementera och använda, användarvänlighet och så vidare.

Elin Larsson hoppas att den aktuella forskningen kan bidra till att utbudsaktörerna får ökad förståelse för vilka system de ingår i och hur deras verksamhet påverkar det som blir populärt. På samma sätt kan forskningen öka företagens insikter i de bakomliggande processerna till de idéer som presenteras för dem, och som de kanske även investerar i och börjar använda.


Avhandlingen ”Management accounting fashion setting - Studies on supply-side actors in Sweden” presenterades den 16 september 2015. Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Här finns avhandlingen att läsa: http://hdl.handle.net/2077/39834  

Kontaktinformation
Elin Larsson, ek.dr.
Tel. 031-786 1681
elin.larsson@handels.gu.se

Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-687520
daniel.karlsson@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8000 studenter, 450 anställda, över 150 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av cirka 150 handelshögskolor i världen som har en EQUIS-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse, liksom enda svenska handelshögskola med AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. www.handels.gu.se

Taggar: