Minskad nöjdhet med vårdcentraler efter LOV
Invånarnas nöjdhet med vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har sjunkit sedan lagen om valfrihet (LOV) infördes 2009. Andelen vårdcentraler i privat regi har ökat efter att LOV infördes, men minskningen i nöjdhet kan inte förklaras av privatiseringsgrad. Studien visar att nöjdheten är som störst i kommuner där det råder balans i utbudet mellan privata och kommunala vårdcentraler. I kommuner som har antingen en dominans av privata, eller offentliga, är nöjdheten som lägst.
Vårdvalet blev obligatoriskt i alla landsting år 2009 och innebar att landstingen blev skyldiga att organisera vården så att varje invånare har möjlighet att välja vårdcentral.
Det finns få tidigare studier om nöjdheten med vårdcentraler efter LOV, men de få som finns har visat en något ökad nöjdhet direkt efter att vårdvalsreformen infördes.
En ny studie av John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, är den första som har undersökt invånarnas nöjdhet med vårdcentraler kontinuerligt sedan 2009. Studien bygger på SOM-institutets årliga västsvenska SOM-undersökningar 2009-2017. Totalt har 27 231 personer besvarat enkätfrågan om nöjdhet med vårdcentraler.
Statistiskt säkerställd minskning
Resultaten visar att invånarnas nöjdhet med vårdcentraler har försämrats sedan 2009. Undantaget år 2010 har nöjdheten kontinuerligt sjunkit. De svarande fick ta ställning till frågan ”Vad anser du om servicen i den kommun du bor på följande område? – Vårdcentral”. Medelvärdet i nöjdhet var 3,72, på en femgradig skala år 2009. År 2017 var medelvärdet 3,44. Minskningen är statistiskt säkerställd.
– Tänkbara förklaringar kan vara ökade administrativa kostnader som tillkommit efter vårdvalssystemet som tagits från patientnära verksamhet. I avtalen för vårdval finns en stor flora aktiviteter och resultat som ska registreras och följas upp, säger John Magnus Roos, fil. dr. i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap.
Studien visar att andelen privata vårdcentraler har blivit högre sedan LOV infördes. 2009 var andelen privata vårdcentraler 42 procent, 2017 var andelen 48 procent. Andelen patienter som listat sig vid privata vårdcentraler har också ökat. 2009 var 30 procent av patienterna listade vid en privat vårdcentral, år 2017 hade andelen ökat till 42 procent. Ökad privatiseringsgrad kan dock inte förklara minskningen i nöjdhet.
– Analysen visar i stället att nöjdheten är som högst i de kommuner där det finns en jämn fördelning mellan privata och offentliga alternativ. I de kommuner där invånarnas valmöjlighet är reducerad till antingen bara privata eller bara offentliga alternativ är nöjdheten som lägst. Paradoxalt nog kan vårdvalet alltså ha minskat nöjdheten i Västra Götalandsregionen som helhet, samtidigt som nöjdheten är som störst i de kommuner som lyckas leva upp till LOVs intentioner, säger John Magnus Roos.
Andra faktorer kan spela in
Exakt vilken effekt LOV har haft på minsknigen i nöjdhet är dock svår att avgöra.
– Andra faktorer kan också spela in. Såsom att vården idag över lag präglas av ökad styrning, regler och administration, säger John Magnus Roos.
Som mest nöjda med vårdcentralerna är invånarna i Gullspång (4,07), Dals-Ed (4,06) och Sotenäs (4,06). Minst nöjda är invånarna på Orust (2,81), i Svenljunga (3,12) och i Tibro (3,12). Skillnaderna i nöjdhet mellan kommunerna har blivit större sedan LOV infördes.
Det totala antalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har sjunkit något från 204 till 200 mellan år 2009-2017.
Studien publiceras i SOM-institutets forskarantologi Hemma Väst (red. Carlander och Rönnerstrand). Hela boken finns fritt tillgänglig på www.som.gu.se. Den västsvenska SOM-undersökningen genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet i samverkan med bland andra Västra Götalandsregionen.
Kontakt
John Magnus Roos, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se
Maria Norrström, kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1247, 0709-226689
maria.norrstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 70 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se
Taggar: