Ny beräkningsmodell för naturens värde kan hjälpa den biologiska mångfalden

Regeringar världen över försöker hitta nya sätt att beräkna värdet på våra ekosystem; vad konsekvenserna blir om ekosystemen försvinner och vilka är fördelarna av att bevara dem. Professor Thomas Sterner, miljöekonom på Handelshögskolan i Göteborg, ingår i ett internationellt forskarlag som har hittat ett nytt sätt att räkna på natur- och miljövärden, som publiceras i tidskriften Science idag.

Naturen har många värden för oss människor. Det filtrerar luft och vatten, pollinerar skördar och är en plats vi använder för avkoppling. De här ekosystemtjänsterna är något beslutsfattare tar hänsyn till i så kallade kostnadsnyttokalkyler. Att den biologiska mångfaldens värden måste integreras i planeringsprocesser tog det internationella samfundet beslut om vid världskonferensen om biologisk mångfald i Japan 2010.

Dagens beräkningsmodell tar dock inte hänsyn till att människan blir rikare och att det materiella utbudet blir större, samtidigt som ekosystemens natur- och miljövärden inte blir större. I ett stort internationellt samarbete presenteras därför en uppdaterad beräkningsmodell som räknar upp natur- och miljövärden från år till år.

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ingår i forskargruppen och har i närmare 20 år tittat på frågan.

– Korallreven och nyckelbiotoperna blir inte fler utan färre så därför bör de räknas upp i värde. Vi kommer att ha fler telefoner och prylar i framtiden – alltså är de inte lika mycket värda, men vi kommer inte ha mer ekosystemtjänster i framtiden.

Forskargruppens uppdatering av relativpriset på ekosystemtjänster tar i beräkningen att inkomster för världens befolkning ökar med cirka 2 procent varje år. När inkomsten går upp är människorna benägna att betala mer för att bevara naturen och dess alltmer knappa resurser. Värdet av ekosystemtjänster behöver därmed sättas mycket högre i dagens kostnads-nyttoanalyser. Det finns två orsaker till detta: dels ökande inkomster och därmed ökad betalningsvilja även för naturresurser som inte växer i total omfattning. Dessutom extra prisökning för de resurser som försvinner eller blir knappare.  Enligt den nyutvecklade formeln stiger värdena med över 130 procent om man bara tar hänsyn till de ökande inkomsterna under de kommande 100 åren. Värdejusteringen för krympande ekosystem är ännu högre.

Den här justeringen av relativpriset på ekosystemtjänster kommer att ge beslutsfattare bättre verktyg att utvärdera dagens och framtida konsekvenserna av deras beslut, något som kan ha stor påverkan på ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Thomas Sterner ger som exempel byggandet av en ny väg; där räknar man med ett värde på 40 miljoner kronor om man undviker en olycka med dödlig utgång.

– Denna siffra brukar man räkna upp med jämna mellanrum eftersom vi tjänar mer och mer varje år. Vi menar att man borde räkna upp värdet av en våtmark eller sjögräsäng på samma sätt, kanske till och med mer om det är ekosystem som håller på att försvinna. 

Forskargruppen, där Thomas Sterner ingår, har letts av Moritz Drupp från Universitetet i Hamburg,­­ och består av forskare från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Norge och USA.

Artikeln ”Accounting for the increasing benefits from scarce ecosystems” har publicerats på www.science.org

Kontakt:
Thomas Sterner
Seniorprofessor i miljöekonomi
Tel: 0708-16 33 06
E-post: thomas.sterner@economics.gu.se

Jessica Oscarsson, kommunikatör, Institutionen för nationalekonomi med statistik
Tel: 031-786 13 49, 0766-18 13 49
E-post: jessica.oscarsson@economics.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: