Ny forskning ifrågasätter effekterna av tillväxt genom rörlighet

Att ökad rörlighet genom transporter leder till ekonomisk tillväxt, utveckling och framgång är något som tycks taget för givet. Men det är att låsa in sig i ett snävt tänkande, menar forskaren Maja Essebo från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Det tar bland annat inte hänsyn till faktiska begränsningar.

Maja Essebo är kulturgeograf vid Institutionen för Ekonomi och samhälle. Under flera år har hon studerat hur ”myter” hjälper till att skapa samhälleliga inlåsningar. Myter i det här fallet handlar inte om missuppfattningar eller lögner. Myter är istället något som tas för givet, som vi dagligen använder för att sätta saker i sammanhang. Inlåsning handlar om att man genom sina val, steg för steg, begränsar sitt handlingsutrymme och utesluter andra möjliga vägar.

– I mitt fall tittar jag på myten som säger att fysisk rörlighet med bil, buss och tåg leder till ekonomisk tillväxt. Desto mer rörligt ett samhälle är, desto bättre för hela samhällsutvecklingen. Som fallstudie har jag tittat på Malmö som genomgått en stor förändring sedan den industriella kraschen under 1980- och 1990-talet. Lösningen blev en enorm satsning på fysisk rörlighet. Denna satsning underbyggs och legitimeras genom myten om framgång genom rörlighet, säger Maja Essebo.

I sin forskning har Maja Essebo hittat två former av inlåsningar som understödjs av myten. Det ena är alla konkreta satsningar på infrastruktur för ökad rörlighet: Öresundsbron, Citytunneln och andra projekt som motiveras genom deras betydelse för regional tillväxt. Det andra handlar om de institutionella regelverken, ofta inofficiella sådana, och andra typer av praxis som styr verksamheterna mot ökad rörlighet.

– Jag studerade ett EU-projekt som syftade till ekologiskt hållbar rörlighet i Malmö stad. Det visade sig att man även där utgått från ökad rörlighet som en grundförutsättning. Men det är en utveckling som går rakt emot en faktisk omvandling till ekologisk hållbar rörlighet, säger Maja Essebo.

Anledningen är att all rörlighet, även med buss, tåg och till och med cykel, har en kapacitetsgräns. Denna gräns är snart nådd – och enligt vissa redan passerad. Det får helt enkelt inte plats hur många bussar som helst på vägarna. Men istället väljer man att ignorera gränserna och fortsätter vägen mot ett allt mer inlåst rörlighetssystem, menar Maja Essebo, och tillägger:

– Jag hoppas att min forskning kan leda till att ifrågasätta saker som tas för givna av ett helt samhälle. Visst behöver vi ”myter” för att fungera i vardagen, men de kan också låsa in oss i system som är ohållbara i längden.


Avhandlingen presenteras den 27 september 2013.

Titel: “Lock-in as make-believe – Exploring the role of myth in the lock-in of high mobility systems”
Institutionen för Ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
> Här kan avhandlingen läsas i sin helhet

Kontaktinformation:
Maja Essebo, forskare
Tel. 0703-173221
maja.essebo@gu.se

Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-68 75 20
daniel.karlsson@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och är en av de knappt 60 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse. www.handels.gu.se

Taggar: