Nya data bekräftar att afroamerikanska fångar delvis ersatte slavarbetare i USA

Den stora överrepresentationen av afroamerikaner i amerikanska fängelser kan spåras tillbaka till tiden efter slaveriets avskaffande. Genom att använda nya data från fängelseregister och historiska folkräkningar bekräftar forskning från Göteborgs universitet att det omfattande fängslandet i USA började, åtminstone delvis, till följd av brist på arbetskraft vilket ledde till att afroamerikanska fångars arbete användes för att ersätta slavarbete.

I sin doktorsavhandling i nationalekonomi undersöker Melissa Rubio, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hur de stora rasrelaterade skillnaderna i det amerikanska rättsväsendet har formats av det slavbaserade arbetssystem som rådde i USA fram till 1865. De fyra miljoner slavarna i början av inbördeskriget var billig arbetskraft, som gjorde jordbruket i södern oerhört lukrativt. Slaveriets avskaffande förstörde denna ekonomi, och de flesta plantageägare hade stora svårigheter att få tag i arbetskraft.

Slaveriet har länge intresserat samhällsvetenskapliga forskare som bland annat har dokumenterat slaveriets långsiktiga inverkan på ekonomisk ojämlikhet. Detta är dock det första försöket att från ett ekonomiskt perspektiv studera ursprunget till de rasrelaterade skillnaderna i fängelsesystemet. Historiker har hävdat att vita sydstatare utnyttjade det 13:e författningstillägget som avskaffade slaveri men godkände "slaveri" eller "ofrivillig tjänstgöring" som straff för brott.

­– Hittills har bevisen för detta påstående varit anekdotiska. Min studie är den första som empiriskt, med nationella data, utvärderar de historiska rötterna till det stora antalet fängslade svarta i USA, säger Melissa Rubio.

Genom att kombinera folkräkningsdata från 1860 till 1940 med nyligen digitaliserade historiska fängelsedokument samt dokumentation av vilken typ av arbete fångarna i USA utförde och hur lönsamt det var, visar studien att omedelbart efter avskaffandet av slaveriet skedde en oproportionerligt stor ökning i fängslandet av svarta, utan några jämförbara effekter för vita.

I dagens USA döms afroamerikaner för samma brott ofta till längre fängelsestraff än vita och de är överrepresenterade i fängelsepopulationen. Svarta män utgör 6,5% av den amerikanska befolkningen men 40% av internerna.

– Ett sätt att tolka mina resultat är att afroamerikaner för 150 år sedan greps för mindre brott och dömdes till arbetsläger för att arbeta på bomullsplantager, och att detta kan ha skapat en syn på svarta människor som potentiellt kriminella, som lever kvar än i dag. En nyckelfråga för vidare forskning är hur historisk diskriminerande politik som Jim Crow-lagarna, som inte längre finns, kan ha haft en djupgående inverkan på de sociala orättvisa som vi ser i USA i dag, säger Melissa Rubio.

– Jag tror att historien kan hjälpa oss att förstå nutida diskriminering av svarta inom rättsväsendet.

Länk till avhandlingen: The Economics of Coercive Institutions, Conflict, and Development

Kontakt
Melissa Rubio, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, melissa.rubio@economics.gu.se, telefon: 0764-257 036

Maria Norrström, kommunikationsansvarig

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1247, 0709-226689
maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av ca 90 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar: