Ökad risk för självmord och brottslighet efter tvångsplacering
Barn och ungdomar som tvångsplaceras i familje-, HVB- eller SiS-hem löper ökad risk för självmord, psykisk ohälsa och kriminalitet. Det visar en avhandling av Ronja Helénsdotter på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som studerat effekterna av socialtjänstens ingripande.
En särskilt utsatt grupp i samhället är barn och ungdomar som kommer i kontakt med socialtjänsten. Dessa individer har ofta betydligt sämre framtidsutsikter och löper en hög risk att utveckla destruktiva beteenden senare i livet. Forskning från flera västländer visar att mellan 2 och 6 procent av alla barn kommer att placeras utanför hemmet innan de fyller 18 år.
Ronja Helénsdotter har i sin avhandling i nationalekonomi studerat konsekvenserna av tvångsomhändertaganden med stöd av Lagen om vård av unga (LVU) i Sverige. Studien bygger på en ny databas som Ronja konstruerade genom att samla in och bearbeta över 20 000 domar från 2001 till 2019.
Risken ökar med flera hundra procent
Studien visar att tvångsplaceringar har betydande påverkan på barns och ungdomars liv. I de fall där det inte är självklart om barnet borde placeras utanför hemmet ökar risken för död innan 20 års ålder med flera hundra procent, i huvudsak genom suicid. Dessutom ökar risken för sjukhusvistelse på grund av psykisk sjukdom och risken för att begå icke-narkotiska brott, såsom vålds- och sexualbrott, inom det första året efter domstolsbeslutet.
– Det finns många potentiella förklaringar: den emotionella stressen av att tas från sitt hem, missförhållanden i den nya miljön och avbrott i pågående behandlingar. Mer behöver dock göras för att förstå varför vissa barn far så illa, säger Ronja Helénsdotter.
En bidragande orsak kan vara att barn som placeras tillsammans påverkar varandra negativt. Barnen i studien placeras nämligen ofta ihop med andra barn, antingen i familjehem, gruppboenden eller på statligt ägda behandlingshem, även kallad SiS-hem.
På SiS-hem placeras vanligen ungdomar med missbruksproblem och ungdomar som har begått brott. En betydande del lider av psykisk ohälsa. Tack vare att SiS systematiskt registrerar vem som bor med vem och när kunde Ronja Helénsdotter använda deras register för att studera om det finns negativa gruppeffekter bland ungdomar placerade mellan 2000 och 2020. Resultaten visar tydligt på förstärkande gruppeffekter när det gäller självskadebeteende och drogmissbruk efter avslutad vistelse.
– Att placera ungdomar med en bakgrund av självskadebeteende tillsammans med fler som också har en bakgrund av självskadebeteende ökar risken för dödsfall och sjukhusvistelser till följd av självskador i framtiden. Detsamma gäller vid placering av ungdomar med missbruksproblematik, säger Ronja Helénsdotter.
”Förvärra personens egen problematik”
Även under tiden på SiS-hemmen framträder negativa effekter av att umgås med personer med liknande problem, och ungdomarna blir ofta inlagda på sjukhus för samma orsak samtidigt.
– En viktig faktor tycks vara direkt exponering för situationer där någon aktivt skadar sig själv eller missbrukar. Det kan sedan förvärra personens egen problematik och leda till en ökad risk för att dö eller bli inlagd på sjukhus även efter att SiS-placeringen har avslutats, säger Ronja Helénsdotter.
Ett ingripande från socialtjänsten, där ett barn eller en ungdom omhändertas på grund av missförhållanden i hemmet eller beteendeproblem, kan bidra till att förbättra deras livssituation. Samtidigt kan alltså en tvångsplacering ha en avsevärd negativ inverkan på barnets hälsa och utveckling.
– Det är dock viktigt att vara försiktig när man tolkar konsekvenserna av mina resultat. Vi ska inte tolka dem som att vi ska sluta omhänderta barn, det finns skäl till att dessa barn placeras utanför hemmet. Men vi måste göra mer för att se till så att barnen får den uppväxt de förtjänar. Det är också viktigt att betona att jag studerar tvångsvård. Resultaten kan vara mycket annorlunda för frivilliga placeringar, säger Ronja Helénsdotter.
Länk till avhandlingen Court-Ordered Care: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/80362
Kontaktuppgifter
Ronja Helénsdotter
E-post: ronja.helensdotter@economics.gu.se
Telefon: 076-233 5258
Personlig hemsida: https://www.ronjahelensdotter.com
Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan
Taggar:
