Ostindiska kompaniets vidareexport under 1700-talet viktig för den ekonomiska utvecklingen

Report this content

Ny forskning har visat att det inte enbart var den svenska marknaden som gjorde att det Svenska Ostindiska Companiet (SOIC) tjänade så mycket pengar. Sveriges ekonomiska utveckling berodde till stor del på vidareexporten av varor, främst kinesiskt te, till andra europeiska länder.

– Tidigare forskning har inte riktigt insett omfattningen av vidareexporten - den har nämnts, men då mest i förbigående, men att skatta hur omfattande den faktiskt var för företaget och därmed för Göteborgs och Sveriges ekonomi har inte gjorts tidigare, säger Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Te var den utan tvekan dominerande varan som exporterades vidare, men silke och siden var också viktiga. Vidareexporten skedde officiellt främst till Nederländerna, Frankrike, Portugal, Tyskland och i viss mån England. Empirin tyder dock på att England var en av de stora – kanske den allra största – men på grund av hindrande tullar så skedde vidareexporten inte officiellt utan genom smuggling.

Det var alltså vidareexporten som utgjorde den största delen av vinsten för SOIC och detta påverkade även andra delar i samhället positivt.

– Det betydde ju en hel del sysselsättning i transportsektorn, för såväl bolaget som i till exempel hamnar, men också på produktionssidan (varv, underleverantörer etc.). Det bidrog också till en betydande kapitalackumulation – inte minst här i Göteborg och Västsverige.

Svenska Ostindiska Companiets (SOIC) verksamhet motsvarade cirka 3-5 procent av Sveriges BNP vid den tiden. Detta kan jämföras med att Volvo Cars omsättning motsvarar cirka 8 procent av Sveriges BNP idag, och om man tar hänsyn till att lite drygt hälften av deras verksamhet (mätt i antal anställda) sker i Sverige så står Volvo Cars för cirka 4 procent av BNP. SOIC var alltså en betydelsefull aktör.

Artikeln Swedish East India trade in a value-added analysis, c. 1730–1800 är skriven tillsammans med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms Universitet
Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/03585522.2020.1809511

Kontakt
Klas Rönnbäck
E-post: klas.ronnback@econhist.gu.se
Telefonnummer: 031-786 4520

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av ca 90 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar:

Prenumerera