Personligheten påverkar din internetanvändning
Ser du nätet som ett sätt att boosta karriären eller som ett rent tidsfördriv? Din personlighet avspeglar sig tydligt i hur du använder internet, visar en studie från Göteborgs universitet.
− Det här är något som kan få konsekvenser för andra delar av livet, vilket riskerar att förstärkas under pandemin, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.
Under pandemin har svenskarna ökat sin användning av internet. I dag är nio av tio personer i åldern 16 till 85 år uppkopplade på nätet i stort sett varje dag, enligt Statistiska Centralbyrån.
Det finns dock betydande skillnader i vad vi använder internet till, som nu riskerar att förstärkas. Det menar konsumtionsforskaren John Magnus Roos som kartlagt sambandet mellan personlighet och internetanvändning i en omfattande studie vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
− Vi ser i studien tydligt hur personligheten påverkar internetbeteendet. De som är målinriktade hittar verktyg på nätet för att bli ännu mer målinriktade, samtidigt som impulsivitet kan förstärkas än mer, säger han.
Internet – nytta eller nöje?
Totalt har 1 694 personer medverkat i studien som gjordes före pandemin och som bygger på den så kallade femfaktorteorin. Det är en modell som används för att kartlägga en individs personlighet utifrån de fem personlighetsdragen extraversion/introversion (som beskriver hur utåtriktad en människa är), vänskaplighet, samvetsgrannhet, känslosamhet och öppenhet. Forskarna har sedan undersökt hur mycket deltagarna använt sociala medier, email, sökt efter information eller e-handlat.
− Vi ville ta reda på hur ofta människor ägnade sig rena nöjen, respektive aktiviteter kopplade till studier och arbete, säger John Magnus Roos.
Enligt honom visar studien tydligt att internet utvecklats i en riktning där det kan leda till att personlighetsdragen förstärks.
− Vi ser att individer som är målinriktade och stabila använder internet för att ta sig fram i karriären, medan personer som är mer oroliga till sin karaktär i större utsträckning undviker sådana aktiviteter, säger han.
På samma sätt visar resultatet att individer med en mer impulsiv läggning oftare kopplar upp sig för andra aktiviteter.
− Impulsiva personer använder internet främst för nöjen, snarare än som ett verktyg i karriären. Detta innebär att personen formas av den aktivitets som väljs, och att denna aktivitet bestäms utifrån vem vi är. Till exempel får vi inte samma personliga utveckling om internet används för nätkasino som att söka arbetsrelaterad information.
Kan få konsekvenser
Under pandemin har användningen av internet ökat inom olika områden. John Magnus Roos ser därför en risk att det kan få konsekvenser för de grupper som inte använder nätet för att bygga karriärer och förstärka sin position i arbetslivet.
− Ju mer digitala vi blir så kan vi förvänta oss att den här tendensen förstärks, och att det kan få förödande konsekvenser för olika gruppers möjligheter att ta sig fram, säger han.
− Hemarbete och distansstudier kan leda till att impulsiva och ängsliga personer får svårare att klara arbete och skola, då de i större utsträckning prioriterar nöjen på internet. Samtidigt ska tilläggas att inte alla vill ta sig fram på detta sätt och att pandemin därför har inneburit en större frihet även för dessa personer att vara sig själva och att utvecklas så som de faktiskt är.
Kontakt:
John Magnus Roos, forskare Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola
Tel: 0730 48 22 27
E-post: magnus.roos@cfk.gu.se
Agnes Faxén, kommunikatör Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Tel: 031 786 20 08 / 0766 18 20 08
E-post: agnes.faxen@gri.gu.se
Personality traits and Internet usage across generation cohorts: Insights from a nationally representative study, John Magnus Roos & Ali Kazemi. DOI: https://doi.org/10.1007/s12144-018-0033-2
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se
Taggar:
