Samarbete i Gullmarsfjorden gör räkfisket lönsamt och hållbart

Sedan ett begränsat antal fiskare fått tillstånd att bedriva räkfiske i Gullmarsfjorden har intäkterna ökat betydligt. Miljö- och beteendeekonomen Lisa Björk på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har studerat olika typer av förvaltningsstrategier inom det svenska fisket.  Slutsatsen är att tydliga ägarförhållanden och incitament att långsiktigt förvalta fiskebeståndet är viktiga för ett hållbart och lönsamt fiske.

I Sverige används olika förvaltningsstrategier för att reglera fisket och skapa förutsättningar för lönsamhet i branschen. Syftet är undvika överkapacitet med för många fiskeföretag och båtar i förhållande till fiskebestånden eftersom detta driver ner lönsamheten för de enskilda fiskeföretagen och motiverar ett ännu högre utnyttjande av bestånden.

-    Miljöekonomisk forskning om hur vi bör hantera gemensamma resurser som havet, visar att tydliga ägarförhållanden leder till bättre långsiktighet och avkastning. De territoriella äganderättigheter som införts för räkfisket i Gullmarsfjorden 2004 har lett till en större avkastning för fiskeföretagen än väntat: 25-27 procent högre än innan regleringen, säger Lisa Björk.

Initiativet till införandet av fiskerättigheterna i Gullmarsfjorden kom från fiskarna själva för att minska den ekonomiska förlust som uppstod då för många fiskare konkurrerade om räkorna. Rätten att fiska i fjorden begränsades till fem företag.

-    Resultatet visar att fiskarna behöver incitament för att kunna planera sin fångst. Det är tydligt att dessa företag har haft större möjligheter att planera fisket utifrån priserna på marknaden och att de har varit framgångsrika i att samarbeta kring vilka dagar och hur länge varje båt kan vara i fjorden och fiska.  Sammantaget har detta lett till en högre kvalitet på fångsten och högre försäljningspriser, vilket möjliggör investeringar i mer skonsamma fiskemetoder.  

I Kosterfjorden infördes 2000 en typ av samförvaltning för att reglera räkfisket. Här syns dock ingen ökad lönsamhet hos fiskeföretagen, snarare tvärtom. Detta beror bland annat på att antalet företag är större och att rättigheterna till att bedriva fiske i fjorden inte är lika tydligt definierade jämfört med Gullmarsfisket.

-    Det är svårare att planera och koordinera fiskeaktiviteter i en större grupp. Samtidigt är lönsamhet är ett trubbigt mått. Mycket pekar på att de redskapskrav som införts i Kosterfisket har lett till ett mer selektivt fiske, vilket delvis har bidragit till minskad lönsamhet eftersom en del av den värdefulla bifångsten minskat. Men utan sådana åtgärder skulle räkfisket inte kunna fortgå i Kosterområdet i samma utsträckning, menar Lisa Björk.

De två målen för svensk fiskepolitik, att öka effektiviteten genom begränsning av antalet båtar och verka för en levande kust, är inte alltid förenliga med varandra, menar Lisa Björk. Ett exempel på detta är det system för handel med individuella fiskekvoter som infördes 2009 i det så kallade pelagiska fisket (makrill, sill etc). Kvotsystemet har lett till minskad överkapacitet i flottan och stark företagskoncentrationen på västkusten med resultatet att båtar helt försvunnit från vissa kustsamhällen.  

-    Fiskeförvaltningen ska både se till att minska mänsklig påverkan på marin miljö samt se till att bevara en levande kust. För att uppfylla de olika målen krävs en mix av förvaltningsstrategier, säger Lisa Björk.

Lisa Björk är doktorand vid Institutionen för nationalekonomi med statistik och Marina forskarskolan vid Göteborgs universitet. Hon försvarar sin avhandling ”Essays on Behavioral Economics and Fisheries: Coordination and Cooperation” på Handelshögskolan den 19 maj 2017. Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/52134

För mer information:
Lisa Björk, doktorand, Institutionen för nationalekonomi med statistik
031-786 12 57, lisa.bjork@economics.gu.se

Marie Andersson, kommunikatör, Institutionen för nationalekonomi med statistik
031-786 13 49, marie.andersson@economics.gu.se

Maria Norrström, kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1247, 0709-226689
maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 6 800 studenter, 480 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 70 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar: