Stort, internationellt forskningsprojekt studerar staters användning av mänskliga rättigheter

Demokrati är inte längre en självklarhet. I stället finns flera konkurrerande synsätt på hur länder och samhällen ska styras och agera på den globala scenen. Ett nytt, stort, internationellt forskningsprojekt ska undersöka hur det geopolitiska läget – att befinna sig i skuggan av ett land med stormaktsambitioner – påverkar hur stater använder sig av mänskliga rättigheter för att rättfärdiga sina handlanden och beslut.

– Det finns en ökad oro över den tendens till nedgång av demokrati och mänskliga rättigheter som sveper över Europa och utanför EU:s gränser. Det tydligaste exemplet på hot mot demokratin är Rysslands invasion av Ukraina, men också hur allas lika värde ifrågasätts även i Sverige, säger Maria Grahn-Farley, gästprofessor vid Juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och samordnare av projektet.

Under tre år kommer ett 40-tal forskare inom juridik, antropologi, sociologi och politisk teori tillsammans med mänskliga rättighetsaktivister från tio länder – från öst till väst, från nord till syd – studera hur stater rättfärdigar sitt användande av mänskliga rättigheter för att motivera sina beslut och handlingar (det vill säga det som internationellt benämns Human Rights Justifications, HRJ). Det uppstår luckor i det individuella skyddet när mänskliga rättigheter används av stater för att förklara och försvara sig, i stället för när individer använder mänskliga rättigheter för att hålla stater ansvariga för deras beteende. Det är dessa luckor forskarna i projektet nu ska försöka åtgärda.

– Vår forskning kommer att fungera som rådgivande material till EU när det gäller unionens globala strategi för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Vi hoppas hitta sätt att uppmuntra att mänskliga rättigheter efterlevs på ett för enskilda personer bra sätt, utan att mänskliga rättigheter blir ett skydd för statligt styre, säger Maria Grahn-Farley.

Forskningen spänner över tre områden – covid, migration och klimat – med studier i fem länder; Sverige, Finland, Indien, Taiwan och Ukraina.

Forskarna vill även identifiera geopolitiska element, till exempel hur beslut inom de områden forskarna ska studera påverkas av relationen till närliggande länder med stormaktsambitioner. Den här typen av både yttre och inre hot påverkar hur stater använder sig av mänskliga rättigheter för att förklara sitt agerande.

Om projektet Human Rights Justifications

• Projektet finansieras av Horizon Europe, EU:s ramprogram för forskning och innovation, med ett anslag på ca 33 miljoner SEK (3 miljoner Euro)
• Pågår under tre år, 2023-2026
• Ett internationellt samarbete mellan 15 partners i tio länder, både inom och utanför Europa, både akademiker och mänskliga rättighetsaktivister.
• Koordineras av Göteborgs universitet via Juridiska institutionen på Handelshögskolan.
• Huvudteman för projektet: EU som global mänskliga rättighetsaktör i hanteringen av covid, migration och klimat.

Kontakt
Maria Grahn-Farley, gästprofessor, Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
E-post: maria.grahn-farley@law.gu.se, telefon: 0708678802

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyller Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: