Strid mellan fack och arbetsgivare om arbetskraftsinvandringen
Bilden av den svenska modellen bygger på en historik av samförstånd mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. En ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att samförståndsbilden är klart överdriven och att parterna varit djupt oense om arbetskraftsutbudet. Medan arbetsgivarna strävat efter en liberal invandringspolitik lyckades facket begränsa arbetskraftsinvandringen – och kvinnors inträde på arbetsmarknaden underlättades inte av någon av parterna.
Joacim Waara, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan i Göteborg, har genomfört den första studien såväl nationellt som internationellt som fokuserar på arbetsgivarorganisationers agerande under en period med arbetskraftsbrist, åren 1945-1973. Sedan tidigare finns mycket forskning kring de fackliga organisationerna. Arbetsgivarsidan har däremot sällan studerats.
– Undersökningen åskådliggör den grundläggande intressemotsättningen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer kring arbetskraftsutbudet. Facket gynnas av arbetskraftsbrist, medan arbetsgivare gynnas av viss arbetslöshet. Båda parter vill kontrollera utbudet, efterfrågan och priset på arbetskraft. Detta agerande påverkar i förlängningen inställningen till arbetskraftsinvandring, förklarar Joacim Waara.
Den gängse bilden av den svenska modellen är att det historiskt funnits ett samförstånd mellan arbetsgivare och fackliga organisationer på arbetsmarknaden. Den nya studien visar att samförståndsbilden är klart överdriven.
– Facket och arbetsgivarna hade visserligen ett gemensamt intresse av att bana väg för ekonomisk och industriell tillväxt, men de var djupt oeniga om i vilken mån arbetskraftsutbudet skulle stimuleras. LO kunde genom sin nära relation till den socialdemokratiska regeringen och stora inflytande i den svenska statsförvaltningen kontrollera arbetskraftsutbudet och reglera invandringen. Arbetsgivarsidan saknade ett motsvarande inflytande, menar Joacim Waara, som även funnit andra uppseendeväckande resultat:
– Facket lyckades skydda den befintliga arbetskraften genom att inte medverka till infödda kvinnors inträde på arbetsmarknaden under 1940- och 1950-talen. I syfte att stimulera arbetskraftsutbudet agerade och argumenterade arbetsgivarna för en mer liberal invandringspolitik, men staten tog ingen större notis om detta. Mer förvånande är att företagen var ovilliga att anpassa arbetsplatserna och arbetstiden för att underlätta de inhemska kvinnornas inträde på arbetsmarknaden.
Studien är särskilt viktig i en tid när Sverige återigen har arbetskraftsbrist i vissa sektorer och regioner, anser Joacim Waara:
– Det går att dra lärdomar av arbetsmarknadsparternas agerande och se att de ofta prioriterar egenintresset framför samhällsnyttan, vad arbetskraftsinvandring och arbetskraftsutbud beträffar. Mediala utspel från fackliga organisationer och arbetsgivare bör ses mot bakgrund av egenintresset.
Avhandlingen presenterades den 1 juni 2012.
Titel: Svenska arbetsgivareföreningen och arbetskraftsinvandringen 1945-1972.
Institution: Ekonomisk-historiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
> Här kan avhandlingen läsas i sin helhet
> Högupplöst pressbild på Joacim Waara
Kontaktinformation:
Joacim Waara, fil. dr.
Tel 031-786 46 40, 070-262 17 75
joacim.waara@econhist.gu.se
Daniel Karlsson
Kommunikatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Tel. 031-786 54 77, 0733-68 75 20
daniel.karlsson@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 400 studenter, 450 anställda, över 150 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och är en av de knappt 60 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse. www.handels.gu.se
Taggar:
