Svensk ekonomi tjänar på den oreglerade invandringen från Rumänien och Bulgarien visar ny forskning

När Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU 2007 valde endast två av unionens femton äldsta medlemmar att inte införa övergångsregler gällande rumäners och bulgarers tillträde till deras arbetsmarknader och välfärdssystem: Sverige och Finland. Trots det har invandrare från Rumänien och Bulgarien som anlänt till Sverige sedan dess i genomsnitt utgjort ett betydande positivt bidrag till Sveriges offentliga finanser. Det visar nationalekonomen Joakim Ruist i en forskningsrapport som presenteras idag på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Den genomsnittlige invandraren från Rumänien eller Bulgarien som kom till Sverige under dessa länders första fyra år av EU-medlemskap utgjorde en nettovinst för den svenska offentliga sektorn år 2011 på cirka 30 000 kronor. Det är ungefär lika med en sjättedel av den offentliga sektorns omsättning per capita.

– Det här positiva resultatet beror på att dessa invandrare får betydligt mindre bidrag från den offentliga sektorn och är föremål för lägre offentliga utgifter såsom för skola, sjuk- och äldrevård. Denna positiva effekt mer än väger upp att de i genomsnitt tjänar mindre och därmed betalar mindre i skatt, säger Joakim Ruist.

Dessa svenska resultat är också användbara som indikatorer på hur motsvarande framtida resultat kan tänkas se ut i andra rikare EU länder. Flera av dessa tvingades avskaffa sina övergångsregler för två veckor sedan, efter att ha haft dem i sju år.

– Resultatet visar tydligt att de farhågor som för närvarande uttrycks i andra EU-länder om att oreglerad invandring från de här två länderna skulle utgöra en risk för deras offentliga ekonomier är grundlösa.

Storbritannien och Irland står särskilt ut som två länder som har goda skäl att förvänta sig ännu mer positiva resultat än de svenska. Detta då de har fördelar både av ett välkänt språk och av jämförelsevis små välfärdssektorer.

– Storbritannien är utan jämförelse det EU-land där man för närvarande anstränger sig hårdast för att begränsa den framtida invandringen från Rumänien och Bulgarien. Detta står i tydlig kontrast till min slutsats att Storbritannien snarare är det EU-land som har starkast skäl att välkomna denna invandring, hävdar Joakim Ruist.

Rapporten “The fiscal consequences of unrestricted immigration from Romania and Bulgaria” kan laddas ner från Göteborgs universitet: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34782

För mer information kontakta Joakim Ruist, forskare vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet, joakim.ruist@economics.gu.se, 031-786 2915 (kontor), 0703-96 77 31 (mobil).

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av de knappt 70 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse, liksom enda svenska handelshögskola med AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. www.handels.gu.se

Taggar: