Urholkad a-kassa driver fram inkomstförsäkringar

I takt med att a-kassan urholkats har fackförbunden sedan början av 2000-talet erbjudit inkomstförsäkring åt sina medlemmar. Denna försäkring har blivit ett viktigt skyddsnät för enskilda medlemmar och även ett instrument för fackförbunden i deras arbete med att rekrytera medlemmar. Samtidigt innebär den ett steg i riktning mot en mer konservativ eller liberal välfärdsmodell.

Frågan om a-kassan och inkomstförsäkringarna berör djupare frågor om hur välfärdssystemet är organiserat och vad fackföreningarna bör ägna sig åt. Välfärdstjänster och socialförsäkringssystem är under press. Här finns en pågående debatt om nivån på a-kassan, vilket är del av en större diskussion om välfärdens framtid.

Arbetslösa har rätt till 80 procent av tidigare inkomst – men bara upp till en viss inkomstnivå. 1990 fick medelinkomsttagaren 76 procent av tidigare inkomst, 2015 bara 41 procent. Trots höjningen av inkomsttaket pandemiåret 2020 får medelinkomsttagaren fortfarande endast drygt 60 procent av tidigare inkomst via a-kassan. Till följd av detta erbjuder nu fackförbunden kompletterande inkomstförsäkringar åt sina medlemmar.

Jesper Hamark och John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har studerat hur svenska fackförbund tänkt och argumenterat kring inkomstförsäkringar, och hur detta har förändrats över tid. De kan konstatera att såväl förbundsledningar som medlemmar lyfter fram den urholkade a-kassan som den främsta drivkraften bakom inkomstförsäkringar. 

– Men vi ser också hur inkomstförsäkringar skapar konkurrens mellan fackförbunden för att behålla och rekrytera nya medlemmar, säger forskarna.  

Tidigare fanns förbundsledningar som utifrån ideologiska ståndpunkter värnade den svenska välfärdsmodellen och varnade för att inkomstförsäkringar kunde utgöra ett hot mot a-kassan. Men när facken väl hade beslutat att erbjuda dessa försäkringar klingade varningarna av.

Det finns en skillnad i inställningen till inkomstförsäkringar mellan olika fackförbund. För fackförbund med hög arbetslöshet och relativt höga löner kan det bli dyrt.

– Byggnadsarbetarförbundet valde att avsluta försäkringen när den visade sig bli allt för kostsam, säger forskarna.

Vidare menar enskilda medlemmar och fackföreningar att höglönemedlemmar subventioneras av låglönemedlemmar.

– Inom Livsmedelsarbetareförbundet har kritiken framförts att lågavlönade inte har nytta av inkomstförsäkringen, eftersom de inte tjänar över taket i a-kassan. Ändå är man med och betalar för en försäkring som gynnar de högst betalda inom förbundet, säger forskarna.

Denna utveckling belyser komplexiteten i de svenska fackföreningarnas inställning till inkomstförsäkringar och den pågående diskussionen om välfärdens framtid.

Den aktuella forskningen har publicerats i Social Policy & Administration. Länk till artikeln Swedish unions and obligatory complementary income insurance: Securing unemployment benefits in a changing welfare state: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/spol.12943

Kontakt
Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 033-435 42 80, e-post: jesper.hamark@econhist.gu.se

John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 0702-04 48 57, e-post: john.lapidus@econhist.gu.se

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyller Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: