Vad krävs för att göra klimatpolitiken acceptabel?
En viktig fråga för beslutsfattare världen över är hur man gör klimat- och miljöpolitiken acceptabel bland befolkningen. En ny studie belyser preferenserna i fem östafrikanska länder. Studien visar bland annat att utbildning och information om hur intäkterna från koldioxidskatter används är viktiga faktorer.
Att göra klimatpolitiken acceptabel för allmänheten är avgörande för att den ska bli effektiv och för att undvika motstånd och protester. Forskningen har hittills fokuserat på höginkomstländer. Denna nya studie är baserad på en undersökning med 4 766 svarande i Etiopien, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda. Det visar sig att det finns både likheter och skillnader jämfört med tidigare studier.
Viktigt att informera om hur intäkterna kommer att användas
Forskarna fokuserade på utbildade individer i stadsområden eftersom de sannolikt kommer att påverka politiska processer. Detta innebär också att urvalet inte helt representerar den totala östafrikanska befolkningen.
En slutsats, som stämmer överens med tidigare studier, är att en högre utbildningsnivå och oro för klimatförändringar är kopplade till en högre acceptans av politik som syftar till att minska förbrukningen av fossila bränslen.
Om man anger hur intäkterna från en klimatskatt eller subventionsborttagning skulle användas så nästan fördubblades stödet för dessa styrmedel.
Sociala program viktigare än miljö
I motsats till tidigare studier fann forskarna att investeringar i sociala program, inte miljöprogram, ökade acceptansen mest.
"En möjlig förklaring skulle vara att i ett land där fattigdom är utbredd, är sociala frågor mer akuta för människor", säger Daniel Slunge, en av studiens författare.
Förtroende för regeringen verkade inte spela någon stor roll för acceptansen. Det fanns också betydande skillnader mellan länderna.
De viktigaste slutsatserna från studien är:
- Det är viktigt att specificera hur intäkterna från en klimatskatt ska användas – tydlig information mer än fördubblar acceptansen.
- Att investera intäkterna i sociala program leder till bättre acceptans av politiken än om de investeras i miljöprogram.
- Att investera i utbildning och information kan öka acceptansen för klimatpolitiken.
- Ytterligare studier behövs för att skräddarsy policyer för varje land.
Om studien
Studien har genomförts i samarbete med programmet Inclusive Green Economy in Practice av Niklas Harring och Daniel Slunge, Göteborgs universitet, Anna Nordén, Handelshögskolan i Jönköping, och Michael Ndwiga, University of Nairobi.
Läs hela publikationen
Kontakt
Daniel Slunge, daniel.slunge@efd.gu.se, +46 766 22 92 05
Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan
Taggar:
