AI kan förutse död och hjärtsvikt efter hjärtinfarkt

Omkring 25 000 svenskar drabbas varje år av hjärtinfarkt och ungefär en fjärdedel av dem dör eller utvecklar hjärtsvikt, som är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att det går att förutsäga dödsfall och insjuknande i hjärtsvikt efter hjärtinfarkt med hjälp av artificiell intelligens (AI). Upptäckten kan användas för att förbättra hjärtvården.

– Hjärtsvikt orsakar stort lidande och förkortar livet för dem som drabbas. Den här forskningen pekar mot möjligheten att rädda fler liv genom att identifiera riskindivider och sätta in behandling i ett tidigt stadium efter hjärtinfarkt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.  

I ett samarbete med kliniker runtom i landet har forskare från Lund skapat en AI-algoritm som kan förutsäga dödsfall och insjuknande i hjärtsvikt under det första året efter en hjärtinfarkt. Algoritmen bygger på artificiell intelligens i form av ett så kallat neuralt nätverk, eller neuronnät. En metod utvecklad med nerv­sys­temet som förebild och som ibland kan lösa problem som inte kan hanteras med redan kända algoritmer. Den aktuella AI-algoritmen innehöll 21 variabler inkluderande bland annat ålder, kön, medicinsk historia, tidigare behandlingar, sjukhuskarakteristika och medicinering efter utskrivning.

Studien har genomförts med hjälp av det svenska kvalitetsregistret Swedeheart och är baserad på data från 140 000 patienter som insjuknade i hjärtinfarkt under åren 2008–2017, som har testats på 30 000 danska patienter. AI-algoritmen visade sig förutspå rätt för 74 procent av patienterna när det gäller död och 62 procent av patienterna när det gäller hjärtsvikt. Algoritmen kunde utesluta dessa tillstånd med 97–99 procent säkerhet.

– Det stora antalet patienter gör vår studie till den största i sitt slag och helt unik i och med att resultaten har validerats mot 60 procent av samtliga hjärtinfarkter under samma tidsperiod i Danmark, säger David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Resultaten kan användas till att förbättra hjärtinfarktvården med hjälp av intensiv behandling och uppföljning av riskindivider och förbättra prognosen för de drabbade, säger Moman Aladdin, försteförfattare och forskare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.  
 

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Moman Aladdin, försteförfattare och forskare vid Skånes universitetssjukhus i Lund

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Development and validation of an artificial neural network algorithm to predict mortality and admission to hospital for heart failure after myocardial infarction: a nationwide population-based study.

Publicering: Lancet-Digital Health den 21 december 2021.
Typ av studie och population: En populationsbaserad observationsstudie.
Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden med flera. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning tack vare frivilliga gåvor från svenska folket, finansierar Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och kärlsjukdom.
 

Fakta om hjärtsvikt 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva, detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Symptom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

Drabbade i siffror: Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+).

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG-apparaten, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling som avlastar hjärtat, exempelvis ACE-hämmare. 

Forskningens utmaningar: Att utveckla effektivare läkemedel och metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller, samt metoder för att i tid kunna förutsäga försämring av hjärtsvikt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.