Sweden

Dela

Kontakt

  • Hjärt-Lungfonden
    Stora Nygatan 27 111 27 STOCKHOLM
    +46 8-566 242 00
    http://www.hjart-lungfonden.se
  • Anna Aderlund

    Press- och PR-ansvarig


    0708-54 42 39
    http://www.hjart-lungfonden.se
  • Daniel Edelsvärd
    0708-54 42 35

    • Citat

    Varje år föds omkring 2 000 barn i Sverige med ett hjärtfel, som fram till mitten av 1900-talet var den vanligaste dödsorsaken bland nyfödda. Tack vare forskningens framsteg överlever idag hela 97 procent av alla barn med medfödda hjärtfel till vuxen ålder
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
    - Vår ambition med Preventionsrapporten är att med vetenskaplig hjälp svara på frågan varför vi i ett upplyst land som Sverige inte lever så hälsosamt som vi skulle kunna göra.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
    Det är angeläget att operationsmetoderna fortsätter att utvecklas, så att barn som föds med hjärtfel får så god livskvalitet som möjligt.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
    Magnus Skölds forskning ger ett nytt sätt att se på sjukdomen, som kan leda till konkreta åtgärder på diagnostikområdet.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
    Inom forskningen är kunskapen om vilka som riskerar att drabbas av plötsligt hjärtstopp och varför man drabbas, fortfarande alltför liten. Därför behöver tillgängligheten till hjärtstartare öka, både i idrottssammanhang och i samhället i stort. Vi behöver också bli fler som stöder forskningen.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
    Trots att allt fler svenskar dör i KOL vet vi relativt lite om sjukdomen. Åsa Wheelocks studier kan få stor betydelse för de drabbade. Om vården kan erbjuda tidigare och mer effektiv behandling skulle det leda till att många människor får längre och friskare liv.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
    David Erlinges forskning ger en tydlig signal till alla julfirare – låt oss alla vara rädda om varandra, inte minst om våra äldre medmänniskor. Låt oss passa på att ge av oss själva och vår tid innan det är för sent.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
    Det är glädjande att fler länder åtar sig ett politiskt ledarskap för att stoppa ökningen av icke smittsamma sjukdomar, men tyvärr har det första utkastet av FN:s deklaration vissa brister. Till exempel saknas mål kopplade till ekonomiska styrmedel för att minska konsumtionen av alkohol, tobak och socker.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
    - Det känns fantastiskt för oss att kunna stötta forskning kring KOL som drabbar så många. Magnus Skölds forskning kan få avgörande betydelse för alla dessa patienter och ge dem en bättre livskvalitet.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
    - Det känns fantastiskt för oss att kunna stötta forskning kring KOL som drabbar så många. Magnus Skölds forskning kan få avgörande betydelse för alla dessa patienter och ge dem en bättre livskvalitet.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
    - Det känns fantastiskt för oss att kunna stötta forskning kring KOL som drabbar så många. Magnus Skölds forskning kan få avgörande betydelse för alla dessa patienter och ge dem en bättre livskvalitet.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
    – Hjärtsvikt av typen där hjärtat är stelt och inte kan fyllas med blod är vår tids största hälsoproblem och utmaning för vår forskning. Nu får vi möjlighet att göra den första kanske mest framgångsrika behandlingsstudien någonsin inom detta viktiga område.
    Lars Lund, Docent KI
    - Kunskapen kring vad som händer när de med medfött hjärtfel blir äldre och börjar få åldersrelaterade hjärtsjukdomar, som högt blodtryck och kärlkramp, är idag en stor utmaning för forskningen. För att alla ska få ett så bra liv som möjligt behöver vi verkligen ta den här växande gruppen på allvar.
    Eva Mattson, överläkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
    Jan Nilsson
    Genom att engagera några av Sveriges mest framstående forskare säkerställer vi att givarnas pengar används på bästa sätt för att lösa fler gåtor inom hjärt-lungsjukdom.
    När årets Pridefestival i Stockholm avslutas med den välbesökta Prideparaden med närmare 40 000 deltagare finns det hjärtstartare och funktionärer som är utbildade i hjärt-lungräddning med i paradtåget.
    Joanna Ljunggren, Presschef Stockholm Pride
    Varje minut dör någon i hjärtstopp, i onödan. Varje år drabbas 10 000 svenskar av hjärtstopp på allmän plats, men bara 500 överlever. Med en stöt av en hjärtstartare inom tre minuter har personen 75 procents chans att överleva.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare
    – Hjärtsvikt av typen där hjärtat är stelt och inte kan fyllas med blod är vår tids största hälsoproblem och utmaning för vår forskning. Nu får vi möjlighet att göra den första kanske mest framgångsrika behandlingsstudien någonsin inom detta viktiga område.
    Lars Lund, Docent KI
    Kunskapsbanken som byggs upp genom SCAPIS blir en nationell resurs för svenska forskare under många år framöver. Stödet från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är mycket betydelsefullt för att SCAPIS ska kunna byggas ut och genomföras över hela landet.
    Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
    – Den forskning som Jan Nilsson och Isabel Gonçalves bedriver tillsammans är mycket viktig och kan bidra till att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar på ett avgörande sätt.
    Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
    Prins Daniel är mycket intresserad av våra frågor. För två år sedan tog prinsen initiativ till att personligen dela ut stora forskningsanslaget och det gläder oss att han kommer att göra det i år också.
    Staffan Josephson, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
    Det är viktigt att lyfta fram unga, duktiga forskare i Sverige. Genom att införa
    Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
    – KappAhls bidrag till hjärtforskningen har mer än femdubblats sedan starten av vårt samarbete 2008 och summerar till totalt närmare 4,3 miljoner. KappAhl och deras kunder stödjer forskning som ökar både överlevnaden och livskvaliteten för kvinnor.
    Staffan Josephson, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden
    Tack vare forskningen är hjärtinfarkt inte längre lika med döden. Jag är själv är ett levande exempel på det. Forskningen har genom åren halverat dödligheten och med mer pengar kan den göra fler underverk. Det är jag gärna med och bidrar till.
    Arne Hegerfors, sportkommentator i tv.
    Det finns en stor potential för företag att stärka sina varumärken genom att satsa mer på forskning. Särskilt med tanke på att det ligger deras kunder, medarbetare och andra intressenter så varmt om hjärtat.
    Kristina Sparreljung, insamlingschef för Hjärt-Lungfonden.
    Välj datumintervall -
    Taggar ( valda)

    KOL hos aldrig-rökare kan vara en egen sjukdomstyp

    Lungsjukdomen KOL kopplas ofta till rökning – men en stor andel av patienterna har aldrig rökt. Nu visar en svensk studie att KOL hos personer som aldrig rökt har andra egenskaper än rökrelaterad KOL, vilket kan få betydelse för hur sjukdomen upptäcks och behandlas. Det visar forskning som bygger på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.– KOL har länge betraktats som en självförvållad sjukdom. Men en stor andel av patienterna har aldrig rökt, vilket visar att sjukdomen inte enbart orsakas av rökning. Förhoppningsvis kan det bidra till att minska stigmat kring KOL, säger Magnus

    Ny forskning visar: Barn till män som snusat har ökad risk för astma

    Barn till män som började snusa i puberteten har koppling till ökad risk för astma och andra luftvägssjukdomar. Det visar en norskledd studie baserad på data från två svenska befolkningsstudier med anslag från Hjärt-Lungfonden. Forskarna menar att en möjlig förklaring av resultaten kan bero på genetiska förändringar som förs vidare till nästa generation.– Det här är den första studien som undersöker om snusande kan påverka hälsan hos framtida barn. Resultaten är oroande och tyder på en koppling mellan exponering för tobak och nikotin tidigt i livet och konsekvenser långt senare – även för

    Ny forskning kan bana väg för ny inhalationsbehandling av KOL

    Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Nu pågår forskning med målet att utveckla en inhalationsbehandling för personer med KOL, genom att undersöka hur antikroppar kan skydda mot infektioner och inflammation vid sjukdomen. Nu tilldelas Charlotte Thålin vid Karolinska Institutet Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 20 miljoner kronor för projektet.– KOL kännetecknas av kronisk inflammation och återkommande luftvägsinfektioner. Vår forskning visar att skyddande antikroppar i luftvägarna spelar en avgörande roll för att begränsa dessa

    Jan Kilhamn och Anders Oscarsson invalda i Hjärt-Lungfondens styrelse

    Den 21 maj valdes Jan Kilhamn och Anders Oscarsson in i Hjärt-Lungfondens styrelse. Tillsammans med övriga styrelsen kommer de att bidra till fondens arbete med att samla in och dela ut pengar till banbrytande svensk hjärt- och lungforskning.– Det känns både viktigt och meningsfullt att få bidra till Hjärt-Lungfondens arbete. Jag ser särskilt mycket fram emot att bidra med kunskap och erfarenhet om hur vi gör för att resultatet från forskningen ska komma patienter till del så fort som möjligt, säger Jan Kilhamn, ny styrelseledamot i Hjärt-Lungfonden. Jan Kilhamn är infektionsläkare och

    Amning kopplat till lägre risk för astma hos barn

    Barn som helammas i minst fyra månader har lägre sannolikhet att ha astma under uppväxten jämfört med barn som ammats kortare tid. Det visar ny forskning som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden, där deltagarna följts från födseln upp till 24 års ålder.– Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Den här studien visar att helamning i minst fyra månader är kopplad till lägre förekomst av astma, vilket ger viktig kunskap om hur tidiga livsfaktorer kan påverka barns hälsa på längre sikt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Studien bygger på

    Blodprov kan hjälpa att identifiera ökad risk för havandeskapsförgiftning – innan graviditet

    Små förändringar i blodsocker och blodfetter flera år innan en kvinna blir gravid är kopplat till ökad risk för havandeskapsförgiftning, det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. Upptäckten ger helt nya möjligheter att sätta in förebyggande insatser redan innan kvinnan blir gravid.– Den här studien visar att mycket tidiga metabola förändringar, långt före graviditeten, har betydelse för risken att utveckla graviditetsrelaterat högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Det ger helt nya möjligheter att identifiera riskindivider och i

    Stora regionala skillnader i astmavården bland barn

    Omkring 180 000 barn i Sverige lever med astma, varav dryga 70 000 är registrerade patienter i vården. Men bara en dryg tredjedel av dem, omkring 26 000, har fått en patientutbildning. Det visar en ny kartläggning av Hjärt-Lungfonden baserad på statistik från Luftvägsregistret. Samtidigt är de regionala skillnaderna stora.– Forskning visar tydligt att patientutbildning vid astma är en viktig framgångsfaktor och centralt i behandlingen av sjukdomen. Utan tillgång till rätt behandling ökar risken för återinsjuknande och fler sjukhusbesök. Därför är det viktigt att barn med astma får det här

    Genetik avgör hur kaffe påverkar risken för hjärtsjukdom

    Vissa personer som dricker kaffe kan ha en ökad förekomst av tidiga tecken på förträngning i hjärtats kranskärl beroende på sina genetiska förutsättningar. Det visar ny forskning baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.– Våra resultat visar att kopplingen mellan kaffe och förekomsten av tidiga tecken på kranskärlsateroskleros inte är detsamma för alla, utan påverkas av individens genetiska bakgrund. För vissa personer kan mycket kaffedrickande vara kopplad till en ökad förekomst, säger Vanessa Kaplan, doktorand vid Linköpings universitet. Studien bekräftar tidigare

    Stora geografiska skillnader i dödlighet i lungsjukdomen KOL

    Dödligheten i lungsjukdomen KOL visar stora regionala skillnader. Lägst är dödligheten i Västerbotten - hela 36 procent lägre än rikssnittet. Det visar nya beräkningar av Hjärt-Lungfonden baserat på Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik. Nu krävs mer resurser till forskningen för att förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.– Det är oroväckande att en allvarlig sjukdom som KOL uppvisar stora regionala skillnader i dödlighet. Tack vare forskning vet vi till exempel att tidig diagnos har avgörande betydelse för att kunna sätta in behandling och bromsa sjukdomsförloppet. Men mer kunskap

    KBT via internet minskar astmarelaterad oro

    Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet minskar effektivt orosrelaterad astma och ökar astmakontroll. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden.– Många vuxna med astma lider av sjukdomskopplad ångest, vilket kan försämra livskvaliteten. Den här studien visar att behandling med KBT via internet kan förbättra både kontrollen över astmasjukdomen och livskvaliteten, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma och upp till en tredjedel av vuxna med astma upplever

    Ökande obesitas kan öka risken för barnastma

    Förekomsten av astma ökar i Sverige. Nu visar ny forskning att obesitas (fetma) hos gravida kan öka risken för astma hos barnet, enligt en svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. I Sverige har obesitas bland gravida ökat kraftigt de senaste 30 åren.– Vi fann att barn till kvinnor med låg utbildning hade en ökad risk för astma vid tre och sex års ålder. Mellan 20 och 30 procent av denna överrisk kunde förklaras med obesitas hos modern, säger Catarina Almqvist, professor vid Karolinska institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Förekomsten av obesitas (BMI 30 eller

    Ett blodprov kan ge säkrare prognos efter hjärtstopp

    Ett blodprov kan med hög säkerhet förutsäga chansen till återhämtning för patienter som är medvetslösa efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan införas i vården inom kort och kan få stor betydelse för vården av dessa patienter.– Vår studie visar att ett enkelt blodprov kan ge en tidig och träffsäker prognos för om det finns en chans till återhämtning efter ett hjärtstopp. Det gör att vi kan fatta mer välgrundade beslut – så att vi inte ger upp för tidigt när det finns hopp, men heller inte fortsätter intensivvård när

    Gång och cykelpendlare har mindre åderförkalkning i hjärtats kärl

    Personer som går eller cyklar till jobbet har lägre förekomst av förträngning i hjärtats kranskärl än de som pendlar med bil. Skillnaden är tydligast hos dem som cyklar året runt. Det visar en ny studie baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.– Vi ser ett tydligt mönster: De som cyklar eller går till jobbet har mindre åderförkalkning i hjärtats kranskärl än bilpendlare. Intressant nog kvarstod sambandet även efter vi tagit hänsyn till hur deltagarna tränade på fritiden. Det tyder på att den dagliga vardagsrörelsen i sig kan ha betydelse för hjärtats kärlhälsa, säger

    Ny rapport: Nikotinbruket bland barn ökar kraftigt – åtta krav för ett nikotinfritt Sverige

    I dag uppger 14 procent av eleverna i årskurs nio att de snusar och ungefär lika många att de använder e-cigaretter – en kraftig ökning de senaste åren. Samtidigt visar en ny handlingsplan från Hjärt-Lungfonden att en majoritet av svenska folket står bakom skärpt lagstiftning.– De hälsomässiga konsekvenserna av att så många barn och unga fastnar i nikotinberoende saknas det ännu så länge fullständiga bevis för. Men oberoende forskning visar på allvarliga hälsorisker, vilket gör vitt snus och e-cigaretter till en folkhälsofråga som kräver politiskt mod och tydlig handling, säger Kristina

    Ny forskning visar: Många fler får hjärtklaffen utbytt via ljumsken

    Införandet av metoden att byta hjärtklaff med hjälp av kateter via ljumsken har ökat kraftigt under det senaste decenniet, från 307 ingrepp år 2013 till 1 851 ingrepp år 2023, visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. För patienterna innebär utvecklingen att fler får behandling och en lägre risk för komplikationer och död.– Att byta klaff med hjälp av kateter gör att fler kan erbjudas behandling av förträngning i aortaklaffen (aortastenos). Även personer som tidigare bedömdes vara för sköra eller ha för hög risk för operation kan behandlas idag, säger Kristina Sparreljung,

    Ny forskning visar: Stor minskning av hjärt-kärlsjukdom hos njursjuka

    På tio år har andelen patienter med avancerad kronisk njursjukdom som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och blödningar minskat kraftigt. Trots den positiva utvecklingen är risken fortfarande betydligt högre att drabbas av hjärt-kärlsjukdom för njursjuka än i den allmänna befolkningen. Det visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden.– Personer med kronisk njursjukdom löper en mycket hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken i patientgruppen. Att vi nu ser en tydlig minskning av allvarliga hjärt-kärlhändelser visar att forskning och

    Förkalkning av aortaklaffen nästan hälften så vanligt hos kvinnor som hos män

    5 procent av kvinnorna och 9 procent av männen har förkalkningar i aortaklaffen. Det visar en ny studie med anslag från Hjärt-Lungfonden baserad på data från SCAPIS. 65-åriga kvinnor hade förkalkning i samma utsträckning som 5‒6 år yngre män.– Vår studie visar att kvinnor får förkalkning i aortaklaffen senare i livet än män. Samtidigt ser vi att en betydande andel kvinnor också drabbas, trots att de generellt ligger bättre till vad gäller de traditionella riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som blodsocker, blodtryck, blodfetter och BMI, säger Athena Adeli, doktorand vid Karolinska

    Ny svensk studie visar: Syresättning i hjärnan kan förutsäga dödlighet vid hjärtsvikt

    Syresättningen i hjärnans vävnad kan kopplas till risken att avlida vid hjärtsvikt. Det visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. Resultaten pekar på att metoden kan bli en möjlig framtida markör för att identifiera patienter med hjärtsvikt och högre risk att dö.– Våra fynd tyder på att hur väl hjärnan syresätts i vila kan spegla hur allvarligt sjuk en hjärtsviktspatient är och därmed också patientens långtidsprognos, säger Martin Magnusson, professor i kardiologi vid Lunds universitet. I studien ingick 102 patienter med hjärtsvikt, med en medelålder på drygt 70 år.

    Allt fler växer upp med ett medfött hjärtfel

    Antalet idag levande personer i Sverige som diagnosticerats med ett medfött hjärtfel har nära nog fördubblats på tio år - från 0,5 till 0,9 procent av befolkningen, från 46 000 till 90 000 personer i absoluta tal. Det visar en sammanställning som Hjärt-Lungfonden har gjort av siffror från Socialstyrelsen. Enligt kvalitetsregistret Swedcon följs idag omkring 40 000 barn och vuxna regelbundet upp inom vården - en siffra som har ökat med cirka 10 000 under samma period.– Det är oerhört glädjande att så många barn med medfödda hjärtfel upptäcks och blir så friska att de antingen kan skrivas ut

    Allt färre småbarn dör av medfödda hjärtfel

    Antalet barn med medfödda hjärtfel som dött inom sina fem första levnadsår har minskat med 82 procent sedan millennieskiftet, från 39 barn 2000 till 7 barn 2024, visar statistik från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden sammanställt.– Tidig upptäckt, fler avancerade ingrepp, ständigt utvecklade behandlingar och bättre vård ligger bakom den minskade dödligheten för småbarn med medfödda hjärtfel. Forskningen gör stor skillnad och det är viktigt att vi fortsätter satsa på den för att fler hjärtebarn ska få leva friska genom alla livets faser, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för

    Tiden till sjukhus vid hjärtinfarkt har inte minskat på 20 år

    Tiden är avgörande vid hjärtinfarkt. Trots betydande framsteg i behandlingen av hjärtinfarkt har tiden från symtomdebut till sjukhus inte minskat under de senaste 20 åren. Det visar en ny studie av nära 90 000 patienter som drabbats av den allvarligaste formen av hjärtinfarkt. Forskningen är baserad på SWEDEHEART, ett kvalitetsregister som Hjärt-Lungfonden är med och finansierar.– Varje minut spelar roll när det är totalstopp i ett kärl. Ju större skada det hinner bli på hjärtat, desto större är risken för hjärtsvikt, allvarliga rytmrubbningar och död. Därför är det jätteviktigt att söka

    Bad i isvak innebär låg risk för allvarlig arytmi bland unga

    Ett snabbt dopp i iskallt vatten indikerar låg risk för allvarliga hjärtrytmrubbningar hos unga friska individer. Risken kan dock öka om man även doppar huvudet. Det menar forskare i en nyligen publicerad studie från Umeå universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.– Våra resultat tyder på att risken för allvarliga arytmier är relativt liten för ungdomar som doppar sig i en vak under en mycket kort stund (max en minut), på villkor att de inte är mottagliga för hjärtrytmrubbningar. Det är emellertid viktigt att betona att risken ökar om huvudet hamnar under vatten, säger Anna Lundström,

    Köldknäppar kan innebära ökad risk för hjärtat

    Snabba temperaturfall är kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt. Det visar en studie på över 230 000 hjärtinfarkter i Sverige, baserad på SWEDEHEART, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar. Även för personer med hjärtsvikt kan köldknäppar kopplas till en ökad risk att dö, visar en annan studie.– Vi ser att plötsliga temperaturfall är kopplade till en ökad risk både för att få hjärtinfarkt och för de som har hjärtsvikt att avlida eller att hamna på sjukhus. Klä dig därför varmt och var försiktig om du ska ut i kyla, särskilt om du är äldre eller har hjärt-kärlsjukdom, säger

    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp

    Prenumerera

    Media

    Twitter

    Youtube