KOL hos aldrig-rökare kan vara en egen sjukdomstyp

Lungsjukdomen KOL kopplas ofta till rökning – men en stor andel av patienterna har aldrig rökt. Nu visar en svensk studie att KOL hos personer som aldrig rökt har andra egenskaper än rökrelaterad KOL, vilket kan få betydelse för hur sjukdomen upptäcks och behandlas. Det visar forskning som bygger på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– KOL har länge betraktats som en självförvållad sjukdom. Men en stor andel av patienterna har aldrig rökt, vilket visar att sjukdomen inte enbart orsakas av rökning. Förhoppningsvis kan det bidra till att minska stigmat kring KOL, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet.

Över en halv miljon svenskar beräknas leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Sjukdomen innebär en bestående förträngning i luftvägarna och att lungfunktionen gradvis försämras. Omkring 20–25 procent av de personer i Sverige som lever med KOL har aldrig rökt. Enligt internationella studier kan andelen aldrig-rökare med KOL vara upp till 50 procent.

Studien omfattar 690 personer från den svenska befolkningsstudien SCAPIS. Forskarna jämförde personer med KOL som aldrig rökt med både friska personer och patienter med rökrelaterad KOL. Enligt forskarna är det första gången som KOL hos aldrig-rökare har jämförts systematiskt med flera relevanta jämförelsegrupper i en och samma studie.

– Våra resultat visar att KOL hos aldrig-rökare skiljer sig från rökrelaterad KOL. Det här är en stor patientgrupp som konsekvent exkluderats i läkemedelsprövningar, vilket innebär att vi egentligen inte vet hur de skall behandlas, säger Magnus Sköld.

Resultaten visar att personer med KOL som aldrig rökt hade mer luftvägsrelaterade besvär, som hosta och pip i bröstet, och tecken på en typ av inflammation som ofta ses vid allergiska tillstånd. Samtidigt var sjukdomen ofta något lindrigare än hos personer med rökrelaterad KOL. Skillnaderna kvarstod även när forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och kroppsvikt. Det stärker bilden av att det kan röra sig om en särskild form av sjukdomen.

Nästa steg i forskningen är att analysera biologiska prover från deltagarna för att bättre förstå vilka mekanismer som ligger bakom KOL hos aldrig-rökare. Därefter hoppas forskarna att resultaten kan användas för att på sikt utveckla mer riktade behandlingar för denna patientgrupp.

– KOL förknippas starkt med rökning, men den här studien visar att kopplingen inte är så entydig som man tidigare trott. Den här kunskapen kan bidra till att fler patienter får rätt diagnos och en mer individanpassad behandling. Nu behövs mer forskning för att bättre förstå hur dessa patienter ska tas om hand, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
 

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet
 

Fakta om studien (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Titel och länk: Characterisation of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in never-smokers and ever-smokers from a population-based cohort

Publicering: BMJ Open Respiratory Research, 27 februari 2026

Typ av studie: Svensk, populationsbaserad observationsstudie inom SCAPIS med 690 deltagare, där olika grupper jämfördes utifrån rökstatus och lungfunktion.

Resultat: Personer med KOL som aldrig rökt skiljer sig från rökrelaterad KOL vad gäller symtom, inflammation och sjukdomsprofil. De hade oftare tecken på allergi och astmaliknande inflammation, men ofta mildare nedsättning av lungfunktionen. Resultaten tyder på att KOL hos icke-rökare kan vara en egen klinisk form av sjukdomen.

Finansiering: Studien har genomförts inom Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

Fakta om KOL (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 500 000–700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20–25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 personer i Sverige rapporteras varje år ha KOL som underliggande dödsorsak och i genomsnitt dör cirka 42 procent fler kvinnor än män av sjukdomen. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom där mer än hälften av de drabbade saknar diagnos. Samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom och astma, är också vanlig.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder. Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se