Personstöd till patienter med KOL eller hjärtsvikt kan förbättra livskvaliteten

Personcentrerat stöd till personer med lungsjukdomen KOL eller hjärtsvikt leder till både lägre kostnader för vården och bättre livskvalitet för patienterna. Det visar en kostnadseffektivitetsanalys från Göteborgs universitet baserad på en studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. Patienterna i studien hade en långsammare försämring av livskvaliteten, färre sjukhusnätter och färre sjukskrivningar.

– KOL och hjärtsvikt är allvarliga kroniska sjukdomar som påverkar både livskvalitet och överlevnad, samtidigt som de innebär stora kostnader för samhället. Den här forskningen visar hur vården kan bli både bättre för patienterna och mer resurseffektiv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den centrala slutsatsen i studien är att ett tillägg av personcentrerad vård på distans, via digital plattform och strukturerat telefonstöd, är mer kostnadseffektivt än sedvanlig vård. Patienterna som fick det personcentrerade stödet hade lägre hälso- och sjukvårdskostnader, använde specialiserad öppenvård i mindre utsträckning och rapporterade högre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.

Kronisk hjärtsvikt och KOL är två av världens vanligaste orsaker till sjukdom och död. Sjukdomarna delar flera riskfaktorer, såsom rökning och hög ålder, och förekommer ofta samtidigt, vilket ytterligare ökar risken för allvarliga komplikationer och för tidig död. För de drabbade innebär sjukdomarna ofta andfåddhet, trötthet, smärta, ångest och svårigheter att klara vardagen.

Personcentrerad vård innebär att vården utgår från hela personen, inte enbart från diagnosen. Patienten ges en aktiv roll och större inflytande över sin vård, utifrån sina individuella behov, resurser och erfarenheter.

Analysen bygger på data från den randomiserade kontrollerade studien PROTECT och omfattar 222 personer med KOL och/eller hjärtsvikt i Västra Götalandsregionen. Deltagarna följdes upp vid flera tillfällen under två år. Utöver vård enligt gällande riktlinjer fick interventionsgruppen tillgång till en digital plattform för tvåvägskommunikation med vården samt strukturerat telefonstöd under ett halvår.

– Våra resultat visar att patienterna i interventionsgruppen hade en långsammare försämring av livskvaliteten, kortare sjukhusinläggningar, färre sjukskrivningar och ett lägre nyttjande av specialistvården, säger Hanna Gyllensten, docent vid Göteborgs universitet.

Forskarna drar slutsatsen att personcentrerad vård på distans är mer kostnadseffektiv än standardvård. Studien bidrar med viktig kunskap om hur personcentrerade och digitala vårdmodeller kan vidareutvecklas och på sikt integreras bredare i hälso- och sjukvården, så att fler patienter med KOL och hjärtsvikt kan få bättre stöd och vården samtidigt avlastas.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se


Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Hanna Gyllensten, docent vid Göteborgs universitet

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Studiens namn: Economic evaluation of a person-centred care intervention with a digital platform and structured telephone support for people with chronic heart failure and/or chronic obstructive pulmonary disease: results from a randomised controlled trial in Sweden
Resultat: En kostnadseffektivitetsanalys vid Göteborgs universitet baserad på en randomiserad kontrollerad studie visar att personcentrerat digitalt och telefonbaserat stöd till personer med KOL och/eller hjärtsvikt leder till såväl lägre kostnader för vården som bättre livskvalitet för de drabbade jämfört med de som inte får det extra stödet.
Tidskrift: BMJ Open, 9 oktober 2025

Fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL): är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20 - 25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 människor i Sverige rapporteras varje år ha KOL som dödsorsak, främst kvinnor. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva. Detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Symtom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

Drabbade i siffror: Minst 200 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+). Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Drygt 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling vid hjärtsvikt, exempelvis ACE-hämmare, SGLT2-hämmare och ARNI.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se