Allt fler barn i Sverige lever med fetma

Andelen 11-15-åringar i Sverige som lever med obesitas (=fetma) har femdubblats under de senaste tre decennierna, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död. Redan före 30 års ålder är risken tre gånger högre än hos den allmänna befolkningen. En översikt publicerad i Journal of Internal Medicine med stöd av Hjärt-Lungfonden konstaterar bland annat att en normalisering av vikten före puberteten eliminerar risken och att det finns fler behandlingar mot övervikt och obesitas idag än för bara fem år sedan.

– Den starka kopplingen mellan barnfetma och hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder är välkänd idag. Därför är det oroande att övervikt och obesitas ökar bland barn och unga. Det gör forskning på området angelägen. Men det är också tydligt att det måste finnas bättre förutsättningar för alla barn att leva hälsosamt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Idag lever mer än var femte skolbarn i mellan- och högstadieåldern med övervikt eller obesitas. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgör barnfetma idag en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan. Barnfetma är starkt associerat med förtida död, via bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och inflammation som stör ämnesomsättningen och ökar risken för cancer och autoimmuna sjukdomar, till exempel MS (multipel scleros) och typ 1 diabetes. Även genetiska faktorer spelar in, det vill säga att kroppens förmåga att lagra energi som fett kan vara ärftlig och skiljer sig mellan olika individer. Nästan alla kroppens organ påverkas av barnfetma.

Typ 2-diabetes kan uppstå som en konsekvens av övervikt och obesitas och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom. När tonåringar och unga vuxna drabbas av typ 2-diabetes är sjukdomen betydligt mer aggressiv än när den drabbar medelålders och äldre. Forskning visar att det till och med är allvarligare att drabbas av typ 2-diabetes i tonåren eller tidigt i vuxenlivet än att drabbas av typ 1-diabetes i samma ålder.

Samtidigt som behovet att kunna ge barn jämlika förutsättningar för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, visar den aktuella översiktsstudien att verktygslådan för behandling av barnfetma är betydligt bättre utrustad i dag än för bara fem år sedan.

– Vi kan bland annat konstatera att tonåringar som genomgår fetmakirurgi idag förbättrar sin lungfunktion. I kombination med andra och mer långsiktiga behandlingar används fetmakirurgi numera som ett alternativ för tonåringar med grav obesitas. En ny generation läkemedel har testats på barn, med mycket god effekt både för att motverka obesitas och för att behandla typ 2-diabetes, säger Claude Marcus, barnläkare, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och ansvarig för översiktsstudien.

Nästa steg för forskarna är att fortsätta utveckla långsiktiga, effektiva och skonsammare behandlingar av barnfetma i form av moderna beteendestöd för viktbehandling, i kombination med nya läkemedel som snart kommer att finnas tillgängliga.   

Bilder:
Claude Marcus, barnläkare, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
 

För mer information, kontakta: Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, tel. 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se                    
 

Om översikten

• Namn: Pediatric obesity - Long-term consequences and effect of weight loss
• Tidskrift: Journal of Internal Medicine
• Publiceringsdatum: 26 juli 2022

Fakta om fetma/obesitas (Källa: Hjärt-Lungfonden) 

 
Vad är obesitas/fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person med ett BMI över 30 klassas enligt denna beräkningsmodell som fet, medan en person med BMI över 25 räknas som överviktig.

Hur beräknas barns viktstatus?
Hos barn används iso-BMI (omräkning utifrån barnets ålder och kön) för att få ett värde som kan jämföras med BMI-värde för vuxna. Knubbighet under spädbarnsåren är inte kopplat till obesitas senare i livet. Därför bör diagnosen inte ställas före 2 års ålder.

Varför är obesitas farligt? Obesitas leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera: 

- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt. 

- När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett cirkulerandes i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt. 

- Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.

Varför drabbas barn av obesitas? Obesitas orsakas av arvsanlag i samverkan med faktorer i barnets livsmiljö, där måltidsordning och kostens innehåll av energirika och näringsfattiga livsmedel är av avgörande betydelse. Faktorer som mättnadskänslor, aptit, kroppsform och ämnesomsättning påverkas av våra gener. Det gör att vissa barn har mycket lättare att gå upp i vikt än andra barn.

Hur ska man leva så sunt som möjligt? Livsmedelsverkets allmänna råd till en vuxen person är att se till att få minst 30 minuters rörelse om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Barn behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. När det gäller allmänna kostråd för barn ger tallriksmodellen bra vägledning.

På ett övergripande plan behöver samhället erbjuda jämlika förutsättningar för individen att leva hälsosamt. Det ska vara enkelt för alla att göra hälsosamma val.

Hur går man ner i vikt? I första hand bör man följa de allmänna rekommendationerna. Barn med obesitas och deras föräldrar ska alltid söka hjälp av sjukvården för att tillsammans med vården inleda en viktbehandling.