Arbetsrelaterad stress kan dubbla risken för oregelbunden hjärtrytm

Report this content

Efter semestern är många tillbaka på jobbet, något som inte alla mår bra av. Arbetsrelaterad stress har kopplats till en ökad risk för oregelbunden hjärtrytm. Nu rapporterar Hjärt-Lungfonden om en nyligen publicerad studie i Journal of the American Heart Association (JAHA) som visar att ansträngning och obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer.

- Vi vet sedan tidigare att det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och risk för hjärt-kärlsjukdom, framför allt när det gäller bristen på möjligheter att påverka sitt arbete. Den här studien bidrar med kunskap som skulle kunna leda till bättre sätt att förebygga och komma till rätta med riskfaktorer, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Nu lyfter Hjärt-Lungfonden forskning som nyligen publicerats i Journal of the American Heart Association som visar att arbetsrelaterad stress orsakad av hög arbetsbelastning och en obalans mellan ansträngningar och belöningar kan öka risken för att utveckla förmaksflimmer.

Forskarna undersökte arbetsstress hos cirka 6 000 personer på kontorsjobb i Kanada. Resultaten visar att de som upplever hög arbetsbelastning och där betydande ansträngningar möts med låga belöningar, såsom låg lön eller bekräftelse, kan ha en 97 procent ökad risk att utveckla oregelbunden hjärtrytm, jämfört med arbetare som inte utsätts för dessa arbetsrelaterade stressorer.

Att känna igen och hantera stressorerna på arbetsplatsen kan vara en effektiv strategi för att förebygga förmaksflimmer hos vuxna, enligt forskarna.

- Den här studien tyder på att arbetsrelaterad stress kan vara relevant att inkludera i förebyggande hälsoåtgärder. Att känna igen och hantera psykosocial stress på arbetsplatsen är viktigt för att främja hälsosamma arbetsmiljöer, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Minst 400 000 personer i Sverige lever med förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av arytmi hos den vuxna befolkningen– en onormal hjärtrytm. Det kan leda till stroke, hjärtsvikt eller andra hjärt-kärlkomplikationer.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd, professor och överläkare vid Karolinska Institutet

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Titel och länk
: Psychosocial Stressors at Work and Atrial Fibrillation Incidence: An 18‐Year Prospective Study
Publicering: Journal of the American Heart Association, 14 augusti 2024.
Typ av studie och population: Forskare undersökte medicinska databaser på 5 926 vuxna (49 procent män, 51 procent kvinnor) på kontorsjobb i Kanada, med 18 års uppföljningsdata. Deras genomsnittliga ålder var 45 år i början av studien (1999-2001) och 65 år i slutet av uppföljningen (december 2018). Arbetsrelaterad stress bedömdes genom självrapporterade enkäter.

Fakta om förmaksflimmer (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Förmaksflimmer, i dagligt tal ofta kallat hjärtflimmer, är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna.

Minst 400 000 personer i Sverige lever med förmaksflimmer. Men mörkertalet är stort och endast drygt två tredjedelar har fått diagnosen.

Varje år får flera tusen personer i Sverige stroke till följd av förmaksflimmer.

Om man misstänker förmaksflimmer undersöks hjärtats elektriska funktioner med hjälp av olika former av EKG.

Blodproppsförebyggande behandling den absolut viktigaste faktorn när det gäller att minska risken för förtidig död och lidande och en av hörnpelarna i vården av personer med förmaksflimmer.

Fakta om stress (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdom. Vid stress sänder hjärnan signaler som får hjärtat att slå fortare, musklerna spänns, stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi, smärttröskeln höjs och blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig.

Symtom: Tidiga signaler på att man är alltför stressad kan vara dålig sömn eller att man känner en stor trötthet som inte går att vila bort. En del blir lätt irriterade eller rastlösa och har svårt att koppla av. Olustkänslor, oro, rädsla och ångest liksom svårigheter att koncentrera sig kan också vara tecken på stress. Kroppen kan även reagera med hjärtklappning och det kan kännas svårt att andas. Vissa drabbas av orolig mage, smärtor eller förstoppning medan andra lider av andra typer av värk. Överkänslighet mot ljud, ljus eller vissa dofter kan också vara varningssignaler. På samma sätt kan utslag och eksem vara en larmklocka som signalerar att kroppen är i obalans.

Hantering: Många som lyssnar till varningssignalerna kan snabbt komma i balans igen. Ofta räcker det med en tids vila, ett miljöombyte eller en förändring av livssituationen för att återhämta sig. Oavsett symtom är det avgörande att man tar bort åtminstone några av orsakerna till att man känner sig stressad. En sund livshållning med god sömn, fysisk träning och avkoppling kan både förbygga stress och bryta skadliga mönster. Vissa kan även behöva hjälp av psykologisk eller psykiatrisk expertis. Läs mer om stress och om hur man kan hantera och förbygga stress här.

Om Hjärt-Lungfondens arbete:
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.

Prenumerera