Årets nio viktigaste forskningsframsteg

Hjärt-kärlforskningen har gjort stora framsteg under det senaste året – från nya rön kring hjärt-lungräddning till forskning som tyder på att grönsaker med nitrat kan bromsa utvecklingen av bland annat bukfetma. I Hjärtrapporten 2011 lyfter Hjärt-Lungfondens Forskningsråd fram de nio viktigaste forskningsupptäckterna i Sverige under året som gått.

– Hjärtforskarnas uppgift är att få fler människor att leva längre med friska hjärtan. Bara under det senaste året har forskningen tagit flera betydelsefulla steg framåt, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Nio viktiga forskningsframsteg enligt Hjärt-Lungfonden: 1. Bröstkompressioner vid hjärt-lungräddning 2. Upptäckten av godartad inflammation 3. Möjligt mäta plackålder med kol-14 4. Läkemedlet Ticagrelor oberoende av genetiken 5. Ny syn på aterosklerosens orsaker 6. Nitrat bromsar metabola syndromet 7. Koppling mellan stress och diabetes 8. Nyckelgener vid celldelning identifierade 9. Bättre möjlighet att identifiera riskgener

Forskningsresultaten berör många. Mer än en miljon svenskar, 12 procent av befolkningen, beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom. Att dödstalen i hjärt-kärlsjukdom har minskat 40 procent under de senaste 40 åren är ett resultat av framgångsrik forskning som gett bättre behandlingar.

– Pengarna som driver forskningen är gåvor från svenska folket. Vi på Hjärt-Lungfonden är mycket stolta över att stödja de här forskningsprojekten, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Sidorna 30-33 handlar om nio viktiga framsteg inom hjärt-kärlforskningen.

Ladda ner Hjärtrapporten 2011 (pdf 3 Mb)
Uppdatering 26/9-11: Hjärt-Lungfonden har från de svenska hjärt-kärlregistren Swedeheart fått en korrigerad tabell när det gäller kärlvidgande behandling. Ladda ner korrigering av sida 16 i Hjärtrpporten (192 kb)

De nio viktigaste forskningsframstegen Läs mer om forskningsframstegen, framtidens forskning och forskningens villkor i Hjärtrapporten 2011, sidorna 30-33, eller i de vetenskapliga artiklarna listade nedan.

1. Bröstkompressioner vid hjärt-lungräddning En studie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Södersjukhuset visar att enbart bröstkompressioner inte ger ett sämre resultat än bröstkompressioner i kombination med inblåsningar vid hjärt-lungräddning. Resultatet kan leda till att allmänhetens benägenhet att ingripa vid hjärtstopp ökar ytterligare.

Läs mer: Svensson et al: Compression-only CPR or standard CPR in out-of-hospital cardiac arrest. N Engl J Med. 2010 Jul 29;363(5):434-4
2. Upptäckten av godartad inflammation Tidigare har inflammation i fettväv kopplats till ökad insulinresistens och i förlängningen ökad risk för diabetes. En studie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet visar att inflammatoriska processer förekommer även i fettväven hos normalviktiga. Studien utmanar därmed uppfattningen att inflammation, åtminstone i fettväv, endast är av ondo.

Läs mer: Arner et al: Tumor necrosis factor alpha and regulation of adipose tissue, N Engl J Med 362: 1151-3, 2010.
3. Möjligt mäta plackålder med kol-14 1950- och 60-talens provsprängningar av atomvapen har gjort det möjligt att mäta hur gamla och farliga inlagringarna i kärlväggarna är. Bakgrunden är att provsprängningarna dramatiskt ökade halterna av kol-14 i atmosfären och att allt levande tar upp kol-14. De mätningar som hittills har gjorts av forskare i Lund visar att plack bildas över längre tid och att det är de yngsta placken som är mest instabila och därmed farligast – det vill säga löper störst risk att brista.

Läs mer: Gonçalves et al: Dating components of human atherosclerotic plaques, Circulation Research, 106(6):1174-7, 2010
4. Läkemedlet Ticagrelor oberoende av genetiken En ny studie har funnit att ett skäl till att det blodproppshämmande läkemedlet ticagrelor är mer effektivt än clopidogrel, som sedan många år ingår i standardbehandlingen efter hjärtinfarkt. Clopidogrel kräver vissa genetiska förutsättningar för att fungera effektivt medan ticagrelor är oberoende av dessa genetiska förutsättningar.

Läs mer: Wallentin et al: Effect of CYP2C19 and ABCB1 single nucleotide polymorphisms on outcomes of treatment with ticagrelor versus clopidogrel for acute coronary syndromes: a genetic substudy of the PLATO trial, Lancet, 2010 Oct 16;376(9749): 1320-8.

5. Ny syn på aterosklerosens orsaker Det pågår omfattande forskning om orsakerna till utvecklingen av åderförfettning, ateroskleros. Det mesta tyder på att det är en inflammatorisk process som driver utvecklingen och tidigare har man trott att oxidation också spelar en negativ roll. Nu visar forskning från Karolinska institutet att oxidationen inte förvärrar, utan tvärtom eliminerar, den negativa immunreaktionen.

Läs mer: Hermansson et al: Inhibition of T cell response to native low-density lipoprotein reduces atherosclerosis, J Exp Med 2010; 207:1081-1093

6. Nitrat bromsar metabola syndromet Det metabola syndromet, som kännetecknas av bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och nedsatt insulinkänslighet, anses ligga bakom både hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Nu har forskare vid Karolinska institutet funnit att grönsaker som innehåller nitrat, exempelvis fänkål, rödbetor och bladgrönsaker som spenat och sallad, kan bromsa utvecklingen av det metabola syndromet.

Läs mer: Carlström et al: Dietary inorganic nitrate reverses features of metabolic syndrome in endothelial nitric oxide synthase-deficient mice, Proc Natl Acad Sci U S A. 2010 Oct 12;107(41):17716-20
7. Koppling mellan stress och diabetes Forskare vid bland annat Sahlgrenska akademin har upptäckt en ny genetisk riskvariant för typ 2-diabetes som kan belysa kopplingen mellan stress och diabetes, men också mellan stress och högt blodtryck. Det visar sig att de som har denna genetiska riskvariant också har en nära 80-procentig ökning av receptorer för stresshormonet adrenalin på de insulinproducerande betacellernas yta. Detta medför att betacellerna blir mer stresskänsliga, insulinfrisättningen försämras och blodsockret stiger.

Läs mer: Rosengren et al: Overexpression of alpha-2-adrenergic receptor contributes to type 2 diabetes, Science 327:217-20, 2010
8. Nyckelgener vid celldelning identifierade Vid en hjärtinfarkt dör cellerna i infarktområdet vilket ofta leder till permanent nedsatt hjärtfunktion, vanligen hjärtsvikt. Häromåret fann forskare vid Karolinska institutet att hjärtceller nybildas under hela livet. Tack vare ytterligare forskning på området vet man nu hur själva celldelningen fungerar hos hjärtmuskelcellerna.

Läs mer: Jovinge: Cardiomyocyte cell cycle control and growth estimation in vivo – an analysis based on cardiomyocyte nuclei, Cardiovasc Res 2010 Jun 1;86(3):365-73
9. Bättre möjlighet att identifiera riskgener Ny forskning visar att en storskalig genetisk analys, så kallad genomscreening, i kombination med en beräkning av omfattningen av vissa genvarianter i kärlvävnad kraftigt kan förbättra möjligheterna att identifiera nya riskgener för hjärt-kärlsjukdom. Rönen baseras på arbete från tre forskargrupper som erhåller långsiktigt stöd från Hjärt-Lungfonden.

Läs mer: Folkersen et al: Association of genetic risk variants with expression of proximal genes identifies novel susceptibility genes for cardiovascular disease, Circ Cardiovasc Genet 2010;3:365-73.

Sammanfattning av Hjärtrapporten 2011

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om hjärtsjukdom, förebyggande arbete, vård och forskning. Ambitionen är att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället.

- Över en miljon svenskar lider av en hjärt-kärlsjukdom. Det är också den vanligaste dödsorsaken med 40 procent av alla dödsfall i Sverige. Den enskilt vanligaste dödsorsaken är hjärtinfarkt.

- Antalet drabbade och döda i hjärtinfarkt fortsätter att sjunka. Under 2009 avled 9 631 personer i hjärtinfarkt jämfört med 10 508 under 2008. Antalet hjärtinfarkter har minskat från 649 per 100 000 invånare 1993 till 510 per 100 000 invånare 2008.

- Den ökade överlevnaden beror bland annat på forskning och radikalt förbättrade och förfinade metoder för att omhänderta hjärtinfarktspatienter i akutvården. Även minskad rökning och sjunkande nivåer av blodfetter i befolkningen spelar in. Det finns en risk att den positiva trenden när det gäller nedgången i hjärt-kärldödlighet bryts, bland annat eftersom antalet fall av diabetes fortsätter att stiga.

- Hjärtsjukvården i Sverige blir allt bättre. Sedan 2008 har 46 av 71 sjukhus förbättrat sin akuta hjärtsjukvård. Men fortfarande skiljer sig hjärtsjukvården åt mellan sjukhus i landet vilket är allvarligt.

- Mellan 30 och 40 procent av de som genomgått en hjärtinfarkt lider av depression. För hela befolkningen är motsvarande siffra 7 procent.

- Inget landsting uppfyller kraven vad gäller tiden för kärlöppnande reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt. Satsningar inom detta område är nödvändiga. Tiden till reperfusionsbehandling är avgörande eftersom den påverkar hur stor del av hjärtmuskeln som kan räddas från skador.

- Antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp har ökat från 400 till 500 mellan 2009 och 2010. Antalet livräddaringripanden före ambulansens ankomst har ökat från 64 till 68 procent.

- Trots att nyttan med fysisk träning efter hjärtinfarkt är stor minskar andelen hjärtpatienter som deltar i fysisk träning. Spridningen mellan sjukhusen är stor.

- Den medicinska forskningen har under det senaste året gjort många framsteg bland annat när det gäller förståelsen av genetiska faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det förbättrar möjligheterna till bättre individanpassade behandlingar och effektivare preventiva åtgärder för de som ärvt en uppsättning ofördelaktiga genvarianter.

Hjärt-Lungfonden anser att Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade och väl genomtänkta åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan.

För mer information, kontakta gärna: Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se