Åtta forskare får tre års forskning av Hjärt-Lungfonden

Nu får åtta forskare varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskningen ska leda till nya och bättre behandlingar för alla som lider av en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. En forskartjänst betyder att forskaren får sin forskning betald på hel- eller halvtid under tre år.

– Forskartjänsterna är en trygghet som ger forskaren arbetsro och möjlighet att nå resultat som kommer patienterna till del. Förutom forskartjänster delar Hjärt-Lungfonden också ut pengar till forskningen genom att finansiera olika forskningsprojekt, forskarmånader och forskarstipendier, säger Staffan Josephson, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.

I år delar Hjärt-Lungfonden totalt ut 205 miljoner kronor till forskare över hela Sverige. Det är en ökning med 23 miljoner jämfört med förra året. Hjärt-Lungfonden stödjer i första hand forskning med klinisk relevans, vilket betyder att forskningen ska omsättas i praktisk vård så snart som möjligt.

– Under de senaste åren har den medicinska forskningen gjort många framsteg som har stor betydelse för vården av patienter med sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. De kunskaper vi har i dag om riskfaktorer, vård och behandling är till stor del resultat från tidigare forskning, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Hjärt- och lungsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. 1,4 miljoner svenskar beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom. Ytterligare 1 miljon människor är sjuka i luftvägar och lungor.

Hjärt-Lungfonden är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige. Varje år finansierar Hjärt-Lungfonden cirka 250 löpande forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet. Alla forskningsansökningar behandlas noggrant av Hjärt-Lungfondens Forskningsråd som består av 20 experter från hela landet.

Hjärt-Lungfondens åtta forskartjänster går till:
Mikael Adner, docent, Karolinska Institutet, Stockholm
Susanne Gabrielsson, docent, Karolinska Institutet, Stockholm
Lars Maegdefessel, forskare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Malin Levin, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Elmir Omerovic, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Sebastian Albinsson, forskare, Lunds universitet, Lund
Harry Björkbacka, docent, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Eva Bengtsson, docent, Skånes universitetssjukhus, Malmö

För mer information, kontakta gärna:
Eva Holmestig, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden,
telefon: 0708-54 42 42, eva.holmestig@hjart-lungfonden.se

Mer om forskarna:

Mikael Adner försöker få en ökad förståelse för vad som påverkar luftvägssammandragningen vid astma genom att identifiera nya molekyler, signalvägar och biokemiska processer. – Jag hoppas att min forskning ska göra det möjligt att utveckla nya läkemedel för behandling av astma, säger Mikael Adner.

Susanne Gabrielsson, docent vid Enheten for Translationell Immunologi, Karolinska Institutet
Målet med Susannes Gabrielssons forskning är att förstå hur kroppens budbärare av viktig information, så kallade exosomer, agerar i samband med lungsjukdomar. Detta kan både leda till nya behandlingsformer och nya tester för sjukdom. Susanne hoppas kunna utveckla ett nytt och enkelt blodtest för att diagnostisera sarkoidos, en inflammation som kan skada det organ som den angriper. – Genom att förstå hur exosomer påverkar lungcellerna vid sarkoidos kan vi även utveckla nya behandlingsformer, säger Susanne Gabrielsson.

Lars Maegdefessel, forskare vid Institutionen för medicin och Centrum för molekylär medicin, Karolinska universitetssjukhuset
Lars Maegdefessels forskning handlar om att hitta nya behandlingsmetoder för åderförfettning och andra kärlsjukdomar.
– Min forskning handlar om att undersöka både förebyggande åtgärder och olika behandlingsmetoder för sjukdomar som är kopplade till åderförfettning, säger Lars Maegdefessel.

Malin Levin, docent vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Malin Levin undersöker hur hjärtat påverkas av den syrebrist som uppstår efter en hjärtinfarkt och hur förmågan att använda inlagrat fett i hjärtat påverkar hjärtfunktionen.
– Min forskning har potential att leda till ny kunskap och på sikt också leda till nya läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom, säger Malin Levin.

Elmir Omerovic, docent vid Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Elmir Omerovic forskar om stressinducerad kardiomyopati, mer känd som takotsubo eller "brustet hjärta". Det handlar om ett nytt syndrom som liknar akut hjärtinfarkt och oftast drabbar kvinnor i samband med negativ emotionell stress. – För att kunna bota syndromet måste vi veta mer om vilka mekanismer som ligger bakom. Baserat på resultat från vår prekliniska forskning kommer vi att genomföra den första randomiserade behandlingsstudien i Sverige av patienter med takotsubo, säger Elmir Omerovic.

Sebastian Albinsson, forskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet
Sebastian Albinssons forskning går ut på att identifiera de molekylära mekanismer som reglerar funktionen av glatta muskelceller i kärlväggen. Det är nödvändigt för att motverka kärlsjukdom genom att förhindra skadliga förändringar i kärlväggen. – Jag kommer att försöka identifiera nya signalvägar och proteiner i glatt muskulatur som regleras av så kallade mikroRNA. Min förhoppning är att det kan leda till förbättrad behandling av kärlsjukdomar som kärlförträngning och högt blodtryck, säger Sebastian Albinsson.

Harry Björkbacka, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus
Harry Björkbacka gör kliniska studier som går ut på att identifiera nya biomarkörer som kan förutspå om någon riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Han undersöker vilka immunologiska mekanismer som gör att människor utvecklar åderförfettning.
– Dessa kunskaper kommer att vara avgörande för utvecklingen av nya mediciner som angriper immunförsvaret och därmed begränsar åderförfettningen, säger Harry Björkbacka.

Eva Bengtsson, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus
Personer med diabetes har ett mer aggressivt förlopp för åderförfettning vilket också betyder att de har ökad risk för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Eva Bengtsson forskar om kopplingen mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
– Jag hoppas kunna hitta markörer för åderförfettning som påverkar utvecklingen av hjärt-kärl-sjukdom hos den som har diabetes, säger Eva Bengtsson.

Länkar:
- Forskningsrapporten 2013
- Om forskning på Hjärt-Lungfondens hemsida

Fakta
- Hjärt-Lungfonden är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige.

- Varje år finansierar Hjärt-Lungfonden cirka 250 löpande forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet.

- Hjärt-Lungfonden delar totalt ut 205 miljoner kronor till forskningen i Sverige under 2013. Trots det räcker pengarna bara till att stödja cirka 17 procent av det forskarna verkligen behöver.

- Förutom forskartjänster finansierar Hjärt-Lungfonden också forskningsprojekt, forskarmånader och stipendier.

Så bidrar man till forskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 50 kronor till forskningen

Fler nyheter från Hjärt-Lungfonden:
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på TwitterTwitter

Taggar: