Barnastma ökar risken för sämre utveckling av lungfunktionen

Report this content

Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Barn som lever med astma kan få tung andning, bli trötta vid ansträngning och få andnöd. Ny forskning från Karolinska institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden visar nu att barnastma ökar risken för sämre utveckling av lungfunktionen under barn- och ungdomsåren.

- Det är viktigt att lungorna utvecklas optimalt under barn- och ungdomsåren eftersom det påverkar hälsan under resten av livet. Den här forskningen visar att det finns ett behov av förebyggande insatser som kan motverka sämre utveckling av lungfunktion hos barn, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I normala fall ökar vår lungfunktion från födseln och når sin topp i 20-25-årsåldern. För mellan fyra och tolv procent av befolkningen utvecklas dock inte lungorna normalt och når aldrig sin optimala nivå, vilket är förknippat med tidig debut av sjukdom i luftvägarna, hjärt-kärlsjukdom samt för tidig död.

Tidigare studier har visat att utvecklingen av lungorna, på gruppnivå, vanligen följer vissa mönster och att de flesta följer sin ”lungfunktionskurva” från barn till vuxen ålder. Har man låg lungfunktion i skolåldern så har man det sannolikt även i vuxen ålder, och på motsvarande sätt om man har bra lungfunktion.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att man på individnivå kan variera och gå från låg till normal eller hög lungfunktion (så kallad catch-up), eller från en normal eller hög nivå till låg lungfunktion (så kallad growth failure).

I den aktuella studien, som omfattar 3 089 barn ur BAMSE-kohorten som föddes i Stockholm mellan 1994 och 1996 och som har följts upp när de var 8, 16 och 24 år, har forskarna funnit att barnastma utgjorde en riskfaktor för growth failure och minskade chansen för catch-up.

- Vi kunde se att barnastma, som innebär en inflammation i luftvägarna vanligen kopplat till luftvägsinfektioner, var associerad med permanent låg lungfunktion och minskad chans för catch-up, säger Erik Melén, professor vid Karolinska Institutet.

Vidare såg forskarna att för tidig födsel, tidiga luftvägsinfektioner, och födoämnesallergi, utgjorde riskfaktorer för growth failure. Ju fler riskfaktorer, desto större var risken.

Men av de barn som hade låg lungfunktion i skolåldern uppnådde en av sju normal lungfunktion i vuxen ålder, och chansen ökade om föräldrarna inte rökte under graviditeten eller första levnadsåren och om barnet inte haft allvarliga luftvägsinfektioner tidigt i livet.

- De här fynden ger ändå gott hopp om att barn med låg lungfunktion av någon orsak ändå kan utvecklas helt normalt i sina lungor om förutsättningarna är de rätta. Men då måste vi fokusera på lunghälsa från början och minska barns exponering för t.ex. tobaksrök och luftföroreningar, säger Erik Melén.  


Bilder
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Erik Melén, professor vid Karolinska Institutet
- Barn med astma


För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Erik Melén, professor vid Karolinska Institutet, telefon 070-668 91 94, e-post erik.melen@ki.se


Fakta om studien
Namn och länk: Plasticity of Individual Lung Function States from Childhood to Adulthood

Huvudman: Erik Melén
Tidskrift: American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine. 15 februari 2023


Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Astma är:
En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Drabbade i siffror: Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma. Mellan 15 och 25 procent av dessa uppnår inte en god astmakontroll, vilket kan innebära stora problem i vardagen. Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Närmare 150 personer avlider i astma varje år.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med närmare hälften sedan millennieskiftet.

Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för astmapatienter samt att utveckla råden kring levnadsvanor för astmasjuka.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.


Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Prenumerera