Bukfetma och svaga muskler redan hos 8-åringar

Redan hos barn i lågstadieåldern förekommer den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, så kallad sarkopen obesitas. Det visar en ny svensk studie bland åttaåriga barn som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden och Norhedsstiftelsen.

– Våra fynd visar att sarkopen fetma, som vi tidigare mest sett hos vuxna, nu även finns hos barn i lågstadieåldern. Det är en väldigt oroande utveckling och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Mer än var femte barn i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma (obesitas), enligt Folkhälsomyndigheten. De senaste tre decennierna har andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med övervikt eller fetma fyrfaldigats, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Enligt WHO utgör barnfetma en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i världen.

Den nya studien är en del av interventionsprogrammet En frisk generation, som sedan 2011 arbetat med att stödja barnfamiljer i utsatta områden till mer hälsosamma levnadsvanor. Hos de barnfamiljer som deltar har tidigare forskning kunnat påvisa en klar effekt i form av bland annat ökad fysisk aktivitet, förbättrad livskvaliteten och bättre integration.

I studien ville Mai-Lis Hellénius och hennes forskargrupp undersöka sambandet mellan bukfetma och muskelstyrka. I gruppen ingick 67 barnfamiljer med åttaåriga barn, samt deras mammor och pappor.

Resultaten visade att 4 av de 30 flickorna och 13 av de 37 pojkarna i studien hade bukfetma. När forskarna undersökte deltagarnas muskelstyrka i benen visade det sig att det fanns ett tydligt samband: Ju högre midjemått och ju mer bukfetma – desto sämre benstyrka. Det visade sig även att om föräldrarna hade svaga benmuskler, så hade barnen det också.

– När jag såg resultaten tappade jag nästan hakan. En del av barnen var så svaga att de hade svårt att resa sig upp ur en stol. Det är väldigt illavarslande att vi kan se det här redan hos åttaåringar – och det är vår plikt som vuxna att agera. För att vända trenden krävs krafttag i form av satsningar på fysisk aktivitet och mer hälsosamma matvanor, säger Mai-Lis Hellénius.

Kombinationen av bukfetma och svag muskelstyrka kallas sarkopen obesitas och har visat sig vara en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även andra vanliga folkhälsosjukdomar. Fenomenet har tidigare framförallt studerats hos vuxna, men studien visar att problemet finns redan hos barn i åttaårsåldern.

– Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Den här forskningen är ytterligare en indikation på att vi behöver satsa mycket mer för att förebygga ohälsa bland barn och unga. Vi vill därför att regeringen tar fram en handlingsplan med tydliga mål för hur vis ska bryta stillasittandet och skapa mer hälsosamma matvanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:

Mattias Areskog, kommunikatör och projektledare på Hjärt-Lungfonden, 070-524 46 90 eller mattias.areskog@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

- Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet

Fakta om studien
Namn: Negative associations between step-up height and waist circumference in eight-year-old children and their parents

Typ av studie: Tvärsnitts-studie som gjorts inom ramen för familjeinterventionsprogrammet En Frisk Generation.

Antal deltagare: 67 familjer med 67 åttaåriga barn och 90 föräldrar.

Publicering: Acta Paediatrica

Länk: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.17274

Författare: Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet, Susanne Andermo, biträdande lektor vid Karolinska Institutet, Anja Nordenfelt, grundare och fd verksamhetschef för En frisk generation, Matthias Lidin, forskare vid Karolinska Institutet, Lillemor Nyberg, forskare vid Örebro universitet, Gisela Nyberg, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Fakta: Fem tips till barnföräldrar för mer rörelse (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Att tidigt grundlägga goda vanor kring fysisk aktivitet och mat är avgörande för barns fysiska och psykiska hälsa. Här är professor Mai-Lis Hellénius bästa tips på hur du som förälder kan hjälpa ditt barn att bryta stillasittandet – och samtidigt må bättre själv:

1. Gå, cykla eller åk kollektivt med ditt barn till skolan.
2. Lägg ifrån dig mobilen och gå ut och lek med barnen minst en gång om dagen.
3. Sätt en timer och ta gemensam paus från alla skärmar var 30 minut.
4. Gå ut i skogen tillsammans, eller hitta andra saker ni gillar att göra tillsammans.
5. Använd trapporna istället för att ta hiss eller rulltrappa.

Fakta om bukfetma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Bukfetma kan öka risken för blodfettrubbning, högt blodtryck och högt blodsocker. På sikt kan även bukfetma öka risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes samt vanliga cancerformer och kognitiva sjukdomar.
Bukfetma kan orsakas av ohälsosamma matvanor, högt intag av alkohol,  stillasittande och låg fysisk aktivitet, stress och sömnbrist. Även ärftliga faktorer bidrar. Behandlingen är främst förändrad livsstil.
Gränsen för bukfetma definieras som ett midjemått på:
– 88 cm eller mer hos kvinnor.
– 102 cm eller mer hos män.
– För barn varierar gränsen med åldern. För 8-åriga barn definieras bukfetma som ett midjemått på 66 cm eller mer.

Fakta: En frisk generation
En frisk generation startades 2011 och är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för en mer jämlik hälsa för alla. En Frisk Generations metod stödjer sig på vetenskaplig forskning. Ett forskningsteam från Karolinska Institutet följer och utvärderar kontinuerligt metoden och H.K.H Prins Daniel är organisationens beskyddare. En frisk generation stöds av bland andra Folkhälsomyndigheten och Hjärt-Lungfonden.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.