En av tre känner ingen stress inför julen

En Sifo-undersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt visar att närmare en tredjedel av svenskarna inte har något som stressar dem inför julen. Samtidigt visar ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden att ett optimistiskt sinnelag är bra för hjärt-kärlhälsan.

– Att närmare en tredjedel av svenska folket bara njuter av julen är ett glädjande besked. Men det är också viktigt att alla som trots allt känner sig stressade försöker hitta ett lugn. Forskning visar att antalet hjärtinfarkter ökar under julen och att stress och oro kan vara bakomliggande orsaker, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Att fira julafton ensam eller oro för att inte hinna med inför julen tycks inte heller vara ett stort problem bland svenskarna. Mindre än en av fem (17 procent) oroar sig för att inte hinna eller räcka till. Att inte ha någon att fira julafton med bekymrar bara tre procent av svenska folket.

Ny forskning ger nu mer kunskap om sinnelag kopplat till kärlhälsa. Man vet sedan tidigare att personer som ser ljust på framtiden är friskare och mer motståndskraftiga mot stress än sina mer pessimistiskt lagda medmänniskor.

–  I vår studie såg vi ett samband mellan optimism och mindre förkalkning i blodkärlen, men sambandet förklarades framför allt av frånvaro av pessimism. En tänkbar förklaring är att pessimism kan vara förknippad med större svårigheter att hantera stressfyllda situationer, vilket kan ge upphov till såväl stressreaktioner som hälsoskadliga beteenden, säger Yvonne Natt och Dag, doktorand vid Göteborgs universitet.

Forskarna konstaterar sammanfattningsvis att mer forskning behövs för att kartlägga sambanden mellan optimism/pessimism och hälsa samt deras bakomliggande mekanismer. Hjärt-Lungfonden och forskarna vill passa på att uppmana hela svenska folket att vara rädda om sig och ta det lugnt, både före och under julen.  

Resultatet av Sifo-undersökningen (flera valbara svarsalternativ):

Efter ett händelserikt år, vad gör dig mest stressad inför julen 2022? Svaren i fallande ordning.

1. Höga priser på grund av inflation (32 procent)
2. Inget, jag bara njuter av julen (30 procent)
3. Världsläget (28 procent)
4. Att jag inte ska hinna/räcka till (17 procent)
5. Konflikter (familj/släkt/vänner) (10 procent)
6. Att jag ska gå upp i vikt (7 procent)
7. Annat, vad (7 procent)
8. Att inte ha någon att fira julafton med (3 procent)
9. Tveksam, vet ej (3 procent)

Läs mer om stress här.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Om studien

Population: I den aktuella studien har forskarna undersökt eventuella samband mellan optimism och tillståndet i kärlen hos 6 251 slumpvis utvalda män och kvinnor i åldern 50-64 år ur Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, den stora befolkningsstudien SCAPIS.

Metod: Deltagarnas grad av optimistiskt respektive pessimistiskt sinnelag skattades med hjälp av standardiserade frågeformulär (Life Orientation Test-Revised - LOT-R). Kärlhälsan mättes med olika metoder - bland annat mättes graden av förkalkning i kranskärlen med datortomografi och cirkulationen i armar och ben mättes med ankel-armtrycksindex (vilket är kvoten mellan systoliskt ankelblodtryck och systoliskt armblodtryck).

Resultat: Deltagarna med de mest optimistiska sinnelagen hade en lägre grad av förkalkning i kranskärlen än dem som var minst optimistiska. Hög grad av optimism var även associerat med ett något högre ankel-armtrycksindex på både vänster och höger sida.

Studiens namn: Cross-sectional associations of optimism with artery calcification and function: The SCAPIS study

Tidskrift: Journal of Public Health Research

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.

Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. I fjol inträffade 23 000 hjärtinfarkter i Sverige och knappt 4 700 personer dog till följ av sin hjärtinfarkt. I Sverige får ungefär tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.

Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.

Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.

Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag och delade efter 2021 års insamlingsarbete ut 333 miljoner kronor till forskningen.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Vanliga symtom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
• Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
• Stark trötthet och orkeslöshet.
• Illamående, kallsvett och yrsel.
• Andnöd och ångest.

*Symtomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symtom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas

Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.