Fem forskare får tre års forskning var av Hjärt-Lungfonden
Fem hjärt-lungforskare får varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Deras forskning kan leda till bättre vård och behandling av patienter med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
– Hjärt-Lungfonden kan tack vare gåvor från privatpersoner och företag i år dela ut 165 miljoner kronor till forskningen. Det är det högsta beloppet vi hittills har betalat ut. Vi hoppas att detta ska leda till nya och bättre behandlingar för alla som lider av en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom, säger Staffan Josephson, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare.
Tjänsterna går till
- Anna-Carin Olin, docent på Institutionen för medicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,
- Paolo Parini, docent och avdelningschef på Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och Specialistläkare vid Kliniken för Klinisk Kemi, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge,
- Pyotr Platonov, docent vid Lunds universitet och Specialistläkare vid Arytmikliniken på Skånes universitetssjukhus,
- Jan Wahlström, docent vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset samt
- Bengt Zöller, docent vid Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds universitet och Region Skåne.
Anna-Carin Olins forskning går ut på att förebygga sjukdomar i luftvägarna hos vuxna.
– Ett viktigt hjälpmedel för att kunna förebygga både astma och kroniskt obstruktiv luftvägssjukdom (KOL) är enkla, objektiva metoder för att upptäcka luftvägsinflammation, det hoppas jag kunna utveckla med min forskning, säger Anna-Carin Olin.
Paolo Parini kartlägger kopplingen mellan genen ACAT2 och hjärt-kärlsjukdom.
– En ökad kunskap om kopplingen mellan ACAT2 och fett‐ och sockeromsättning kan bidra till en bättre sockerkontroll. Detta kan i sin tur ge ökad insikt i uppkomsten av bland annat
åderförkalkning och leda till nya behandlingsmetoder, säger Paolo Parini.
Pyotr Platonov forskar för att identifiera de underliggande riskfaktorerna bakom förmaksflimmer.
– Förmaksflimmer är förknippad med allvarliga komplikationer som hjärtsvikt, stroke och en betydande överdödlighet. Mitt mål är att hitta metoder för att beskriva förmakens elektriska egenskaper, identifiera nya riskmarkörer och utvärdera deras betydelse för prognos och behandling av förmaksflimmer.
Jan Wahlströms forskning syftar till att öka kunskapen om varför kroppens immunförsvar bland annat vid rökning ger upphov till exempelvis KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
– Målet är att genom bättre förståelse för den exakta funktionen hos de så kallade T-cellerna i immunförsvaret kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium, behandla den och ge individualiserad vård till patienter med KOL, säger Jan Wahlström.
Bengt Zöller har påbörjat ett unikt projekt med avsikt att karakterisera ärftliga och miljöbetingade riskfaktorer för den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen, blodpropp.
– Fortfarande drabbas många patienter av blodpropp i blodådrorna utan att man vet varför. Mer kunskap behövs om prognoser i form av dödlighet, komplikationer och återfallsrisk, säger Bengt Zöller.
Hjärt-Lungfondens forskartjänster innebär att en forskare får sin forskning betald på hel- eller halvtid under en period av tre år. Det är en trygghet som ger forskaren arbetsro och möjlighet att nå resultat som kommer patienterna till del.
För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39.
Bildlänkar:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39,
anna.sjodin@hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. www.hjart-lungfonden.se