Förmaksflimmer stor riskfaktor för stroke: Stora regionala skillnader i behandlingen av strokepatienter
63 procent av strokepatienterna med förmaksflimmer fick blodförtunnande behandling, enligt den senaste statistiken. En genomgång visar stora skillnader mellan olika delar av landet, trots att behandlingen är högt prioriterad av Socialstyrelsen. Eftersom underbehandling kan innebära risk för ny stroke är det inte acceptabelt med så stora regionala variationer, anser Hjärt-Lungfonden.
– Förmaksflimmer är en av de främsta riskfaktorerna för stroke. För att undvika stroke är det mycket viktigt att upptäcka och behandla personer med förmaksflimmer, men också att behandla redan drabbade strokepatienter för att de inte ska behöva drabbas igen, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska Institutet.
Var femte som drabbas av stroke, 6 000 personer årligen, får det till följd av förmaksflimmer. Behandling med blodförtunnande läkemedel efter stroke och vid förmaksflimmer är därför en högt prioriterad åtgärd i Socialstyrelsens nationella riktlinjer, om det inte finns särskilda skäl att undvika blodförtunnande.
I Sverige som helhet fick 63 procent av strokepatienterna med förmaksflimmer i åldern 55-79 år blodförtunnande behandling 12-18 månader efter utskrivning från sjukhus, under åren 2006-2007. Men det varierar kraftigt mellan olika delar av landet, från 81 procent i Jämtland till knappt 56 procent i Västra Götaland. Det visar den senaste statistiken från Socialstyrelsen.
– Det kan finnas anledningar till att det finns skillnader mellan olika landsting, men det är inte acceptabelt att variationerna är så stora. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor för att ha rätt till korrekt bedömning och behandling, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Förmaksflimmer gör att blodet i hjärtat strömmar dåligt, något som kraftigt ökar risken för en blodpropp som kan följa med blodflödet upp till hjärnan och orsaka stroke. En procent av svenskarna, fler än 90 000 personer, beräknas ha förmaksflimmer. Totalt drabbas årligen 30 000 svenskar av stroke. 20 procent av dem, cirka 6 000 personer, beräknas få stroke till följd av förmaksflimmer.
Stroke är en av våra vanligaste kärlsjukdomar. Drygt 30 000 personer drabbas varje år och hälften avlider eller blir svårt handikappade. Hjärt-Lungfondens mål är att halvera dessa siffror. Under maj driver Hjärt-Lungfonden en kampanj för att samla in fem miljoner kronor till forskning kring stroke.
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om stroke
Länk: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård
Länk: Socialstyrelsens databas över bland annat strokevården
Bilagor: Hela listan över landstingen (se nedan) och som Excel-fil
Fakta om stroke och förmaksflimmer (se nedan)
För mer information, kontakta gärna:
Ulrica Klettner, informationschef Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34,
ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se
Bilagor
Hela listan över landstingen
Tabell. Andel med blodförtunnande behandling efter 12-18 månader vid stroke och hjärtflimmer, 2006-2007. Patienter 55-79 år. Åldersstandardiserade värden. Män och kvinnor. Procentandelarna är avrundade till heltal.
Källa: Patientregister och Läkemedelsregister, Socialstyrelsen.
LANDSTING Andel i procent
Blekinge 75
Dalarna 60
Gävleborg 63
Halland 76
Jämtland 81
Jönköping 62
Kalmar 62
Kronoberg 76
Norrbotten 73
Skåne 61
Stockholm 59
Södermanland 72
Uppsala 68
Värmland 70
Västerbotten 63
Västernorrland 67
Västmanland 56
Västra Götaland 56
Örebro 59
Östergötland 79
Genomsnitt för riket 63
Fakta om stroke och förmaksflimmer
Tredje vanligaste dödsorsaken. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Samlingsnamn. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Stroke utlöses av hjärt-kärlsjukdom, oftast åderförfettning.
30 000 per år. Varje år drabbas drygt 30 000 personer av stroke. Hälften avlider eller blir svårt handikappade.
Förmaksflimmer och stroke. Av de 30 000 personer som varje år drabbas av stroke har cirka 6 000 av dem också förmaksflimmer.
Vanligaste hjärtrytmrubbningen. Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat och i Sverige lider minst 90 000 personer av kroniskt förmaksflimmer.
Riskerar blodpropp. Vid förmaksflimmer fungerar inte det elektriska signalsystemet i hjärtat som det ska. Det gör att blodet strömmar dåligt och att risken ökar kraftigt för en blodpropp som kan följa med blodflödet upp till hjärnan och orsaka stroke.
Förlamning av ena sidan. Stroke drabbar ofta ena hjärnhalvan, vilket gör att symptomen i regel berör ena kroppshalvan, men på motsatt sida.
Svårt att tala. Symptomen är ofta plötslig känselnedsättning eller förlamning av kroppens ena sida, synrubbningar, talsvårigheter och ibland huvudvärk.
Bråttom till sjukhus. Stroke är ett allvarligt tillstånd och den som drabbas måste snabbt få sjukhusvård för att minska de skador som uppstår i hjärnan.
Lever med restsymptom. Fler än 100 000 svenskar som haft stroke lever i dag med restsymptom som ger större eller mindre handikapp och försämrar livskvaliteten.
Halv miljon berörda. Beräkningar visar att stroke berör omkring en halv miljon personer: patienter, anhöriga, släkt, vänner och yrkesarbetande inom vård och omsorg.
Mer forskning behövs. Det behövs mer forskning för att ge vården mer kunskap kring bland annat diagnostisering och behandling i sjukdomens akuta skede.
Man kan stödja insamlingen genom att sätta in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7 och skriva ”stroke” alternativt ge en gåva via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/stroke. Det går också att ringa och ge en gåva på telefon 0200-89 19 00.
Taggar: