Forskning har gett hjärtsjuka fler levnadsår
Hjärtsjuka lever avsevärt längre i dag jämfört med för trettio år sedan, tack vare framsteg inom den medicinska forskningen. Många 65-åringar som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt överlever i dag. Tack vare forskningen och den tekniska utvecklingen kan de också förvänta sig minst tolv extra levnadsår. Det visar en ny studie som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi genomfört på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
– Studien visar tydligt vad forskningen betyder för den som drabbas av hjärtsjukdom. Många som i dag lever och mår bra skulle inte ha funnits bland oss utan de framsteg som har gjorts, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
En 65-årig man som 1980 skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt men som i dag överlever tack vare de senaste 30 årens forskning kan förvänta sig 12 extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. En 45-årig man och kvinna har vunnit 24 respektive 27 år, medan en 80-åring har vunnit fem-sex år. Detta tack vare forskning som bidragit till bättre behandling och läkemedel och att människor lever mer hälsosamt. Det visar en ny studie från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-kärlsjukdom är vår tids största folksjukdom. Mer än en miljon svenskar är drabbade och fyra av tio dör till följd av hjärt-kärlsjukdom. Framstegen inom hjärtforskningen har därför stor betydelse också för medellivslängden i Sverige, som har ökat med 3 år för kvinnor och 4,5 år för män mellan 1980 och 2010.
– Varje vunnet levnadsår som forskningen bidrar till är en seger, men det är fortfarande alldeles för många som dör av hjärtsjukdom. Mer forskning skulle innebära att fler kan leva längre, friskare liv, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Under april samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till forskning kring hjärtinfarkt och informerar om sjukdomen. Målet är att inom en tioårsperiod år halvera antalet dödsfall i akut hjärtinfarkt och därmed rädda 5 000 liv varje år.
För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se
Länk: Sammanfattning av studien
Länk: Studien
Bild: Hjärtoperation
Faktarutor nedan:
- Fem forskningsframsteg
- Korta fakta om hjärtsjukdom
- Hjärt-Lungfonden om forskningen
Fem forskningsframsteg
1. Ballongvidgning. Används för att vidga hjärtats kranskärl med hjälp av en ballongförsedd slang (kateter). I Sverige utfördes den första ballongvidgningen 1979. Metoden kallas även PCI (Perkutan Coronar Intervention).
2. Stent. Om kärlväggarna faller tillbaka när ballongen under en ballongvidgning tas bort, träs ett litet metallnät (stent) på ballongen. När stenten vidgas av vätskan i ballongen, armeras kärlväggen inifrån och kan inte falla tillbaka.
3. Hjärt-lungmaskinen. Maskinen kan temporärt ta över hjärtats och lungornas funktion. 1953 utfördes världens första lyckade öppna hjärtoperation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Bara ett år senare utfördes motsvarande operation för första gången i Sverige.
4. Elektrokardiografi (EKG). Elektroder som sätts fast på bröstkorgen fångar upp elektrisk aktivitet från hjärtat som åskådliggörs i ett diagram som kallas EKG. Den första EKG-registreringen i Sverige gjordes 1906.
5. Ultraljudsundersökning. En bildteknik som visar hjärtats struktur, funktion och pumpkapacitet. Tekniken hjälper kardiologer att ställa korrekta diagnoser vid exempelvis hjärtsvikt eller olika former av hjärtrytmrubbningar. 1953 utfördes den första ekokardiografin på en hjärtpatient. Svenska läkare var först med att undersöka hjärtat med hjälp av ultraljud.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Korta fakta om hjärtsjukdom
- Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar, som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.
- Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor.
- Årligen drabbas närmare 32 000 personer av hjärtinfarkt i Sverige och cirka 9 000 personer dör.
- Antalet dödsfall i hjärtinfarkt har minskat med en tredjedel på tio år.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Hjärt-Lungfonden om forskningen
- Det är viktigt att forskningen kring hjärtsjukdomarna får fortsätta. Det är genom medicinsk forskning som vi har fått en bättre vård, lärt oss att leva hälsosammare och i högre grad överlever hjärtsjukdomar.
- Hjärt-Lungfonden är den största enskilda finansiären av oberoende hjärt- och lungforskning i Sverige.
- 2011 delade Hjärt-Lungfonden ut 167 miljoner kronor till forskning, en ökning med sju miljoner kronor jämfört med året innan.
- Hjärt-Lungfonden finansierar varje år cirka 200 löpande forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet.
- Under år 2011 har forskare ansökt om mer än 1 miljard kronor i forskningsstöd hos Hjärt-Lungfonden, som kunde bevilja 15 procent av den summan.
- Hjärt-Lungfondens mål för forskningen är bland annat att halvera dödstalen i hjärtinfarkt inom en tioårsperiod.
Så bidrar man till forskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt”
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 50 kronor till forskningen
- Hjälp oss sprida budskap genom att gå med i Hjärt-Lungfondens Facebookgrupp
