Hjärt-Lungfonden delar ut 33 miljoner till 20 forskare i Göteborg
Hjärt-Lungfonden delade under 2022 ut 33 miljoner kronor till livsviktig svensk forskning inom hjärta, kärl och lungor till 20 forskare i Göteborg. Pengarna kan delas ut tack vare det senaste årets framgångsrika insamlingsarbete.
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Trots framgångsrik forskning som bidragit till att färre dör av hjärt-kärlsjukdom idag är det fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom.
En av forskarna vid Göteborgs universitet som får pengar är Jenny Kindblom vars forskningsprojekt kartlägger vilken betydelse BMI-förändring under puberteten har för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.
Hypotesen bakom forskningsprogrammet är att en stor BMI-förändring under puberteten leder till en ogynnsam riskprofil för hjärt-kärlriskfaktorer och därigenom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Projektet kommer använda den världsunika studien SCAPIS, med den mest moderna undersökningen avseende hjärta, lungor och kärl, samt den unika studien BMI Epidemiology Study Göteborg som samlat in längd- och viktdata under uppväxten från skolhälsovårdsjournaler i Göteborg.
De nya insikterna kan tillämpas direkt i dagens skolhälsovård och förebyggande vård för att tidigt identifiera individer med ökad risk för hjärtkärl-sjukdom.
Ytterligare en forskare i Göteborg som får pengar är Per-Olof Hansson, som jämför olika blodförtunnande läkemedelsbehandlingar och studerar hur dessa påverkar risken för blödning för personer med lungemboli.
Lungemboli är en vanlig sjukdom med hög dödlighet, där blodproppar bildas i lungans kärl. Sjukdomen behandlas med blodförtunnande läkemedel, men det finns stora kunskapsluckor om blödningsrisk vid långtidsbehandling med nya läkemedel.
Kunskapen från projektet skulle inom kort kunna påverka rekommendationerna för behandling både nationellt och internationellt och sänka riskerna för blödning, återfall i lungemboli och död.
- Det är oerhört angeläget att forskningen i Göteborg får fortsätta att rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Jag vill tacka alla givare i Göteborg som fortsätter att bidra till livsavgörande genombrott, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 235, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
Jenny Kindblom, docent vid Göteborgs universitet, telefon 0709-90 22 01, e-post jenny.kindblom@gu.se
Per-Olof Hansson, docent vid Göteborgs universitet, telefon 0706-27 71 31, e-post per-olof.hansson@vgregion.se
Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Jenny Kindblom, docent vid Göteborgs universitet
Per-Olof Hansson, docent vid Göteborgs universitet
Om Hjärt-Lungfondens anslag
Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus.
Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och delar årligen ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som bedömer och väljer ut forskningsansökningar, består av 24 experter från Sveriges universitet och universitetssjukhus.
Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
Fakta lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL
Uppskattningsvis 600 000 människor i Sverige lever med sömnapné, som huvudsakligen drabbar luftvägarna.
Sjukdomar i andningsorganen orsakar cirka 7 procent av alla dödsfall i Sverige.
Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.
Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.
Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser behövs.
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se