Hjärt-Lungfonden delar ut 333 miljoner till svensk hjärt-lungforskning

Hjärt-Lungfonden har beslutat att dela ut 333 miljoner kronor till svensk forskning inom hjärta, kärl och lungor. Totalt 223 anslag delar på pengarna som kan delas ut tack vare det senaste årets lyckade insamlingsarbete.

- Det är oerhört angeläget att forskningen får fortsätta att rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Vi vill tacka alla givare som fortsätter att bidra till livsavgörande genombrott, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom, till exempel stroke, hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp och det är fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

- Hjärtligt tack till alla som skänker till Hjärt-Lungfonden. Den dagen jag genomgick en ballongvidgning förändrade mig. Tänk att forskningen har kommit fram till allt det här. Jag är så otroligt tacksam för det, säger Börje Salming, ambassadör för Hjärt-Lungfonden.

Några av forskningsprojekten som fått anslag:

Susanna Larsson, docent vid Uppsala universitet, har tilldelats anslag på tre år för att forska på de påverkbara riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar.

- I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Nu undersöker vi betydelsen av olika faktorer som kost, näringsämnen, antioxidanter, fysisk aktivitet, sömn och stress, säger Susanna Larsson.

Andreas Claesson, docent vid Karolinska Institutet, har tilldelats anslag över två år för att leda en av världens första studier där hjärtstartare flygs ut med hjälp av drönare för att rädda liv vid plötsligt hjärtstopp. Andreas har sedan tidigare även tilldelats en forskartjänst på totalt sex år.

- Cirka 90 procent av alla som drabbas av plötsligt hjärtstopp dör idag. Nyligen kunde ett första liv räddas där en hjärtstartare som flögs ut av en drönare bidragit, säger Andreas Claesson.

Gunnar C Hansson, professor vid Göteborgs universitet, har tilldelats anslag över två år för att öka kunskaperna kring slemlagret i våra luftvägar och se vilka paralleller som går att dra till slemmet i tarmarna.

- Våra lungor hålls normalt rena och fria från inandade partiklar och bakterier, men vid infektioner bildas ett fastsittande slemlager som hos friska personer kan hostas upp, men vid kroniska lungsjukdomar som KOL blir slemlagret och bakterierna kvar i lungorna, säger Gunnar C Hansson.  

Hans Friberg, professor vid Lund universitet, studerar lungskada och psykisk ohälsa hos kritiskt sjuka covid-19-patienter som intensivvårdats.

- Vägen tillbaka till ett normalt liv är ofta svår och långtidseffekterna efter svår covid-19 är ännu okända, säger Hans Friberg.

Fördelning av anslag per ort:

Stockholm, 102,4 miljoner kronor
Göteborg, 59,4 miljoner kronor
Skåne, 70,6 miljoner kronor
Uppsala, 14,1 miljoner kronor
Linköping, 16,8 miljoner kronor
Umeå, 16,3 miljoner kronor
Övriga orter: 4,9 miljoner kronor

Medel fördelas bland annat också till den stora befolkningsstudien SCAPIS, som har Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.
 

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 235, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Börje Salming, ambassadör för Hjärt-Lungfonden

Om Hjärt-Lungfondens anslag

Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus.

Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som bedömer och väljer ut forskningsansökningar, består av 24 experter från Sveriges universitet och universitetssjukhus.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Fakta lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL

Uppskattningsvis 600 000 människor i Sverige lever med sömnapné, som huvudsakligen drabbar luftvägarna.

Sjukdomar i andningsorganen orsakar cirka 7 procent av alla dödsfall i Sverige.

Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.

Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.

Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser behövs.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se