Hjärt-Lungfonden delar ut 359 miljoner till livsviktig forskning

Under 2022 har sammanlagt 359 miljoner kronor delats ut till 174 livsviktiga forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. Det är det största utdelningsåret i Hjärt-Lungfondens historia. Pengarna har kunnat delas ut tack vare det senaste årets framgångsrika insamlingsarbete.

I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Trots framgångsrik forskning som bidragit till att färre dör av hjärt-kärlsjukdom idag är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom.

- Det är oerhört angeläget att forskningen får fortsätta att rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Jag vill tacka alla givare som fortsätter att bidra till livsavgörande genombrott, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En av forskarna som får pengar är Anne-Marie Fors Connolly som inom ramen för sitt forskningsprojekt kartlägger risken för akuta hjärt-kärlkomplikationer och svår sjukdom efter virusinfektion och att jämföra den med risken efter vaccination mot covid-19 och influensa.

– Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lungfonden. Mitt hopp är att min forskning ska leda till att läkare på vårdcentralen eller akuten får hjälp att hitta de mest sårbara individerna som skulle riskera en svår sjukdom eller komplikation om de blev infekterade med de virus jag studerar (influensa, SARS-CoV-2 och sorkfeberviruset, säger Anne-Marie Fors Connolly, läkare vid Umeå universitetssjukhus.

Sverige har unika möjligheter till denna forskning, eftersom vi har kompletta historiska registerdata för alla inneliggande vårdtillfällen för hela den svenska populationen från 1987. Detta gör det möjligt att hitta den första hjärt-kärlhändelsen hos en patient, exempelvis en hjärtinfarkt, vilket annars är en stor osäkerhet i många andra länder.

Målet med forskningen är att hjälpa läkare och vårdpersonal med information för att kunna förutsäga vilka individer som är sårbara för hjärt-kärlhändelser vid infektion.

En annan forskare som får pengar är Johan Nilsson, överläkare och lektor vid Lunds universitet. Hans forskning strävar efter att ta itu med det viktiga kliniska problemet, avstötning efter hjärttransplantation, genom att utveckla nya metoder som kan användas i kliniskt bruk. 

Överlevnad efter hjärttransplantation har förbättrats, dock är den kroniska avstötningen fortfarande ett stort problem. Det saknas kunskap om vilka faktorer som påverkar avstötning och hur man kan förbättra upptäckten.

- Vi kommer använda det senaste inom bioinformatik och artificiell intelligens (AI) för att analysera materialet. Vi kommer att använda datamaterial samlat i nationella databaser och biobanker. Vi håller också på med en interventionsstudie där en ny preservations-teknik testas, säger Johan Nilsson.

Resultaten från projektet förväntar öka förståelsen för tidig och sen avstötning samt producera nya metoder för diagnostik och behandling, vilket kommer att förbättra vården för hjärttransplanterade patienter.

Fördelning av anslag per ort:
Stockholm, 106,7 miljoner kronor
Göteborg, 32,7 miljoner kronor
Skåne, 66,1 miljoner kronor
Uppsala, 23,8 miljoner kronor
Linköping, 21,6 miljoner kronor
Umeå, 10,5 miljoner kronor
Örebro, 1,1 miljoner kronor
Övriga orter: 15,7 miljoner kronor

Utöver forskningsanslag fördelas pengar även till resebidrag för forskare, bidrag till forskarnätverk, vetenskapliga möten, forskartjänster och forskarmånader, doktorandmånader, postdoktorsstipendium utomlands samt den stora befolkningsstudien SCAPIS, som har Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 235, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
Anne-Marie Fors Connolly, läkare vid Umeå Universitetssjukhus, telefon 073-347 95 06, e-post anne-marie.fors.connolly@umu.se
Johan Nilsson, överläkare och lektor vid Lunds universitet, telefon 0768-87 01 28, e-post johan.nilsson@med.lu.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Anne-Marie Fors Connolly, läkare vid Umeå Universitetssjukhus
Johan Nilsson, överläkare och lektor vid Lunds universitet

Om Hjärt-Lungfondens anslag
Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus.

Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och delar årligen ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som bedömer och väljer ut forskningsansökningar, består av 24 experter från Sveriges universitet och universitetssjukhus.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Fakta lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL

Uppskattningsvis 600 000 människor i Sverige lever med sömnapné, som huvudsakligen drabbar luftvägarna.

Sjukdomar i andningsorganen orsakar cirka 7 procent av alla dödsfall i Sverige.

Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.

Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.

Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser behövs.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se