Hjärt-Lungfonden delar ut 594 miljoner till livsviktig forskning

594 miljoner kronor delas ut till 191 forskningsprojekt inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar från Hjärt-Lungfonden. Aldrig tidigare har fonden delat ut så mycket pengar till forskningen. Pengarna kan delas ut tack vare det senaste årets framgångsrika insamlingsarbete och fonden genomför även en ny satsning på den världsunika forskningsstudien SCAPIS.

- Trots ett mörkt år för ekonomin visar våra givare hur viktigt det är att forskningen får fortsätta att rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Jag vill tacka alla givare som fortsätter att bidra till livsavgörande genombrott, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En förklaring till den stora utdelningen är att det ska genomföras en ny satsning på den världsunika forskningsstudien SCAPIS. Hälften av deltagarna kommer återundersökas på sex universitetsorter i Sverige. Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår.

I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom. Trots framgångsrik forskning som bidragit till att färre dör av hjärt-kärlsjukdom idag är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

En av forskarna som får pengar är Magnus Ekström, docent vid Lunds universitet, som kommer studera om en nyare teknik av syrgasbehandling som ger befuktad och uppvärmd gas kan förbättra behandlingen i hemmet för patienter med lungsjukdomen KOL.

- Sverige har unika möjligheter att studera behandling av patienter med kronisk syrebrist genom våra nationella register. Vårt projekt undersöker om högflödesbehandling, jämfört med vanlig syrgasbehandling, minskar risken för sjukhusinläggning och död bland 270 patienter med hemsyrgas för KOL. Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lungfonden, säger Magnus Ekström.

En annan forskare som får pengar är Rebecka Hultgren, adjungerad professor vid Karolinska Institutet. Hon ska studera när man lämpligen bör behandla kvinnor med bukaortaaneurysm, eftersom de idag har hög risk för förtida död både med och utan dagens behandling.

Bukaortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern i magen) är ett potentiellt livsfarligt tillstånd som finns hos 1-3 procent av äldre personer.

- Vår frågeställning är när man lämpligen behandlar kvinnor med aneurysm. Vid vilken aortadiameter-gräns ska kvinnor med aneurysm lämpligen behandlas? Säger Rebecka Hultgren.

Det finns stora könsskillnader inom aneurysmområdet för diagnostik, behandling och resultat efter operation. Resultaten från denna studie kommer att bidra med ett vetenskapligt stöd för de specifika valen av behandling för kvinnor med pulsåderbråck som idag helt saknas.

Fördelning av anslag per ort:
Karolinska Institutet, 111 miljoner kronor
Göteborg universitet, 24,3 miljoner kronor
Lunds universitet, 85 miljoner kronor
Uppsala universitet, 42,3 miljoner kronor
Linköping universitet, 2,8 miljoner kronor
Umeå universitet, 22,5 miljoner kronor
Örebro universitet, 3,8 miljoner kronor
Övriga orter, 8,8 miljoner kronor

Utöver forskningsanslag fördelas pengar även till resebidrag för forskare, bidrag till forskarnätverk, vetenskapliga möten, forskartjänster och forskarmånader, doktorandmånader, postdoktorsstipendium utomlands samt den stora befolkningsstudien SCAPIS, som har Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 235, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
 

Om Hjärt-Lungfondens anslag
Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och i år delas 594 miljoner kronor ut till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus.

Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som bedömer och väljer ut forskningsansökningar, består av 24 experter från Sveriges universitet och universitetssjukhus.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Fakta lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

Uppskattningsvis 600 000 människor i Sverige lever med sömnapné, som huvudsakligen drabbar luftvägarna.

Sjukdomar i andningsorganen orsakar cirka 7 procent av alla dödsfall i Sverige.

Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.

Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.

Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser behövs.
 

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se