Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag: Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa hjärtinfarktspatienter

Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora preventionsanslag är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet. Han får anslaget för sin forskning om rädsla för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Syftet med studien är att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi som hjälper personer att leva ett aktivt liv efter hjärtinfarkt. 

- Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv beteendeterapi via internet visar att behandlingen medför ökad livskvalitet och fysiskt och psykiskt välmående kan behandlingen göras tillgänglig i en nära framtid inom offentlig sjukvård. Det vore väldigt värdefullt för patienter som haft hjärtinfarkt att kunna få återhämta sig och återigen börja leva ett fullvärdigt liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

År 2020 drabbades cirka 22 200 personer av hjärtinfarkt i Sverige. Att drabbas av hjärtinfarkt är en stressande livshändelse och det är vanligt att man utvecklar en oro kring hjärtat och kroppsliga symtom. Det kan medföra att man tycker att det är obehagligt med till exempel fysisk aktivitet.

Hjärtfokuserad oro är kopplad till sänkt livskvalitet, minskad fysisk aktivitet, svårigheter att delta i hjärtrehabilitering och ökar även risken för en ny hjärtinfarkt.

- Det är särskilt viktigt för personer som haft hjärtinfarkt att vara fysiskt aktiva för att stärka sin hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram, säger Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet.

Att våga exponera sig för fysisk aktivitet medför både att rädslan minskar och att den fysiska hälsan ökar på sikt. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet utan också om att dessa patienter undviker eller begränsar andra aktiviteter som till exempel att vara långt ifrån sjukhus eller att sitta barnvakt åt barnbarnen, eftersom de ständigt är oroliga för nya hjärtbesvär.

Kognitiv beteendeterapi via internet har visat sig effektivt genom att minska undvikandebeteenden vid flera andra fysiska sjukdomar och hjärttillstånd. Syftet med forskningsprogrammet är att pröva om kognitiv beteendeterapi via internet medför ökad livskvalitet, fysisk aktivitet och minskad hjärtfokuserad oro för patienter som har haft hjärtinfarkt.

Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet, födelseort Reykjavík, uppväxt i Järna i Södermanland, har tilldelats Hjärt-Lungfondens stora preventionsanslag 2022 med stöd av syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse på sex miljoner kronor. 

För mer information, kontakta gärna:
Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet, telefon 070-717 65 62, e-post brjann.ljotsson@ki.se

Anna Aderlund, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

- Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet

Vad är kognitiv beteendeterapi?
KBT utgår från att en persons beteenden, tankar och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar man med att lära om och förändra beteendemönster som vidmakthåller rädsla och begränsar ens liv. Det finns ofta ett konkret mål med behandlingen.

Om Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag
Det nya anslaget till forskning på levnadsvanor instiftades av Hjärt-Lungfonden med stöd av syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse 2021. Anslaget är totalt sex miljoner kronor stort och fördelas som två miljoner årligen under tre år.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom.Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
• Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se