Hjärtrapporten 2009: Katrineholm och Nyköping har bäst hjärtsjukvård i landet

Sjukhusen i Katrineholm och Nyköping har bäst hjärtsjukvård i landet. Det framgår av det kvalitetsindex för hjärtvården som i dag presenteras av Hjärt-Lungfonden. Indexet visar på ett samband mellan hög vårdkvalitet och ökad överlevnad. Men vårdkvaliteten varierar kraftigt över landet.

Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som skördar allra flest liv i Sverige. Tack vare forskning och bättre vård överlever i dag allt fler men kvaliteten på den akuta hjärtsjukvården varierar stort mellan landets olika sjukhus. Detta trots att det finns nationella riktlinjer att följa. Det visar ny statistik från de svenska hjärt-kärlregistren som Hjärt-Lungfonden presenterar i Hjärtrapporten 2009.

Jämfört med 2006 har hela 51 sjukhus av 74 förbättrat sin hjärtvård. Men fortfarande ligger nästan en tredjedel av landets sjukhus under den lägstanivå på 4,5 poäng som anses motsvara en acceptabel hjärtvård. Elva sjukhus har blivit sämre jämfört med 2006 och för åtta sjukhus är placeringen i kvalitetsindex oförändrad.

- Det är glädjande att så många sjukhus har förbättrat sin hjärtvård. Men det finns fortfarande stort utrymme för förbättringar. Om sjukhusen följde de nationella riktlinjerna för hjärtvård i högre grad skulle vi kunna rädda fler liv, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Mer än en miljon svenskar lider av hjärt-kärlsjukdom i dag och hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Akut kranskärlssjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård och en lika vanlig dödsorsak hos båda könen som alla cancersjukdomar tillsammans.

- De kunskaper vi har i dag om riskfaktorer, vård och behandling kommer till stor del från tidigare forskning. Men det finns mycket kvar att lära. Därför är det så viktigt att forskningen får fortsätta, säger Anders Waldenström, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Hjärtrapporten är en årlig sammanställning över statistik och aktuell forskning inom hjärt-kärlområdet. Sidorna 8-13 i Hjärtrapporten handlar om rankningen av hjärtvården. Ladda ner Hjärtrapporten 2009 här. Rankningen av hjärtvården i excelformat finns att ladda ned här.

Bilaga: Sammanfattning av Hjärtrapporten 2009.

För mer information, kontakta gärna:

Ulrica Klettner, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34,
ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se

Sammanfattning av Hjärtrapporten 2009
Hjärtrapporten är en årlig sammanställning över statistik och aktuell forskning med ambitionen att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället. Nytt i årets rapport är att Hjärtrapporten nu samordnas med data från de svenska hjärt-kärlregistren, Swedeheart.

• Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som skördar allra flest liv i Sverige och hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Akut kranskärlssjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård och en lika vanlig dödsorsak hos båda könen som alla cancersjukdomar tillsammans.
  
• Hjärtsjukdomar kostar samhället drygt 7,4 miljarder årligen i form av sjukvård och läkemedelskostnader. Därtill kommer kostnaden för de förtidspensioner och sjukbidrag som är en följd av hjärt-kärlsjukdom. Totalt beräknas samhällets kostnader till minst 22 miljarder kronor om året.
  
• Vårdkvaliteten vid hjärtsjukdom varierar kraftigt över landet. Jämfört med 2006 har hela 51 av 74 sjukhus förbättrat sin vårdkvalitet. Men fortfarande ligger nästan en tredjedel av landets sjukhus under den miniminivå som anses motsvara en acceptabel hjärtvård.
  

• Dödligheten inom 30 dagar efter hjärtinfarkt har minskat i alla åldrar och hos båda könen. Minskningen är störst i åldern över 75 år där den minskat från 24 procent 1995 till 12 procent 2008.
  
• Antalet patienter som genomgår kranskärlsröntgen och ballongvidgning (PCI) ökar men det är mycket stora variationer mellan landstingen i Sverige.
  

• Risken att insjukna i hjärtsjukdom är mer än dubbelt så hög för lågutbildade som för högutbildade. Även vården efter diagnos tycks skilja sig åt mellan hög- respektive lågutbildade.
  
• Fler än 200000 svenskar lider av hjärtsvikt. Mindre än hälften av dem får rekommenderad behandling.
  
• Varje år drabbas 10000 svenskar av plötsligt hjärtstopp, bara 3 procent överlever. Forskning, fler hjärtstartare i samhället och fler som utbildas i hjärt-lungräddning kan rädda liv.
  
• Varje år får ungefär 15 500 kvinnor i Sverige hjärtinfarkt. Men kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt får behandling i lägre grad än män. Hjärt-Lungfondens Kvinnohjärtindex visar att av fyra granskade behandlingsformer underbehandlades kvinnor i 89 procent av fallen.
  
• Varje år föds 1 000 barn med någon form av hjärtfel. I dag räddas fler än 90 procent, men många har stort behov av uppföljning och specialiserad vård även i vuxen ålder. I dag saknas rutiner för omhändertagandet av denna patientgrupp med konsekvensen att drygt 20 000 unga med medfött hjärtfel riskerar att inte få den vård de behöver.