Högt blodtryck fortsätter öka

Andelen med högt blodtryck fortsätter att öka i befolkningen. Var fjärde person i Sverige uppger nu att de lever med högt blodtryck, visar ny statistik som Hjärt-Lungfonden sammanställt från Folkhälsomyndigheten. Sedan 2005 har andelen personer i Sverige med högt blodtryck ökat från 18 till 25 procent.

– Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och den vanligaste orsaken till förtida död. Därför är det viktigt att hålla koll på sitt blodtryck, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Antalet personer som lever med högt blodtryck fortsätter att öka i landet. Det har skett en ökning från cirka 18 procent 2005 till cirka 25 procent 2024, visar ny statistik som Hjärt-Lungfonden sammanställt från Folkhälsomyndighetens nyligen publicerade nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor”, som bygger på självrapporterad information från personer 16 år och äldre som bor i Sverige. 

– Det lönar sig att behandla högt blodtryck, även hos äldre. Man kan sänka sitt blodtryck genom att röra på sig, äta mindre salt, dricka mindre alkohol och stressa mindre. Det finns även effektiva blodtryckssänkande läkemedel, som kan minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung.

Att ha högt blodtryck ger ofta inte några symtom men kan skapa stor skada eftersom det ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och för tidig död. Därför är det viktigt att känna till sitt blodtryck genom att regelbundet låta kontrollera det.

I åldersgruppen 65–85 lever omkring hälften med högt blodtryck enligt tidigare forskning. Trots det har mer än var tionde person i åldersgruppen inte koll på sitt blodtryck, visar en ny opinionsundersökning genomförd av Verian på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

Opinionsundersökningen visar att 82 procent känner till sitt blodtryck. Men mer än var tionde person inte gör det – vilket innebär en betydande risk för oupptäckt högt blodtryck. Elva procent svarade att de inte känner till vilket blodtryck de har och sju procent svarade "vet ej".

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor”
Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” (HLV) är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Det nationella urvalet i HLV består av ett obundet slumpmässigt urval av personer 16 år och äldre som bor i Sverige. Enkäten har skickats ut till över 100 000 personer varje år som undersökningen genomförts. År 2024 deltog fem regioner och det totala urvalet bestod då av 111 534 personer. Publicerad: 13 november 2024.

Fakta om opinionsundersökningen (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Opinionsundersökningen av Verian på uppdrag av Hjärt-Lungfonden genomfördes under perioden 15–22 oktober 2024. 1 000 personer i Sverige 65–84 år fick frågorna via webintervjuer.

Känner du till vilket blodtryck du brukar ha?
Ja 82 %
Nej 11 %
Tveksam, vet ej 7 %

2. När mätte du senast ditt blodtryck?
Under de senaste 12 månaderna 86 %
För mer än 12 månader sedan 12 %
Jag har aldrig fått mitt blodtryck mätt 0 %
Tveksam, vet ej 2 %

 

Fakta så förebygger du högt blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Sunda tips som förebygger högt blodtryck

• Fysisk aktivitet och regelbunden motion.
• Minskat saltintag.
• Mindre mängder alkohol om alkoholkonsumtionen är för hög.
• Hantering av negativ stress.
• Rök- och snusstopp.

Fakta högt blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket. Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symptom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Forskningsframgångar: Betablockerare och andra blodtryckssänkande läkemedel som sänker blodtrycket och gör så att hjärtat arbetar långsammare. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket till så låga nivåer som möjligt, men senare forskning visar att detta inte är optimalt. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, men inte under 120 mmHg.

Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten. Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och delar årligen ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Om Hjärt-Lungfondens arbete:
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.