Influensavaccin efter hjärtinfarkt är viktigt, men tidpunkten spelar mindre roll

En stor internationell studie med anslag från Hjärt-Lungfonden och ledd från Örebro universitet visar att det inte tycks spela någon roll för de som drabbas av hjärtinfarkt om influensavaccin ges tidigt eller lite senare under influensasäsongen. Dock har influensavaccination efter hjärtinfarkt den högsta rekommendationen från den Europeiska kardiologföreningen.

- Varje år drabbas omkring 24 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och ungefär 25 800 personer drabbas av stroke. Influensainfektion riskerar att utlösa komplikationer från plack i kärlen och kan på så vis bidra till hjärtinfarkt, stroke eller andra hjärt-kärlhändelser, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Efter publiceringen av studiens första resultat år 2021 har Europeiska kardiologföreningen ESC ändrat sin rekommendation så att influensavaccination efter hjärtinfarkt har den högsta rekommendationen.

Det har emellertid ifrågasatts om det verkligen är bäst att vaccinera just före, eller tidigt i influensasäsongen. Detta eftersom antikroppssvaret sjunker hos de vaccinerade senare under säsongen och potentiellt riskerar leda till lägre effektivitet hos vaccinet. Detta är framför allt tydligt hos personer äldre än 65 år. Det har därför föreslagits att vaccinet borde ges närmare tidpunkten för säsongens högsta smittonivåer.

Den aktuella studien syftade till att undersöka ifall tidpunkten för vaccination spelade någon roll för utfallet.

- Våra resultat visar att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan tidig och sen vaccination när det gäller hjärt-kärlhändelser, säger Ole Fröbert, professor vid Örebro universitet och studiens huvudman.

På norra halvklotet infaller influensasäsongen under vintern och på södra halvklotet under regnperioden. Efter vaccination mot influensa får den vaccinerade ett antikroppssvar inom två veckor och skyddet är som störst efter fyra till sex veckor. Därför vaccineras befolkningen på norra halvklotet i allmänhet mellan september och december.

Studien omfattade 2 571 patienter och genomfördes vid 30 center i Australien, Bangladesh, Tjeckien, Lettland, Danmark, Norge, Sverige och Storbritannien. Det rör sig om en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie avsedd att utvärdera effektiviteten av influensavaccination efter akut hjärtinfarkt eller PCI bland patienter med kranskärlssjukdom.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Ole Fröbert, professor vid Örebro universitet

Studiens namn: Optimal timing of influenza vaccination among patients with acute myocardial infarction – Findings from the IAMI trial

Tidskrift: Vaccine, Publiceringsdatum: 2 november 2023

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga en sjukdom orsakad av syrebrist i hjärtmuskeln. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till att hjärtmuskelcellerna skadas och dör om syrebristen inte upphör tillräckligt snabbt.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 24 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 5 000 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med drygt 70 procent sedan 1987. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt hjärtinfarkter som har minskat i så hög grad. Antalet hjärtinfarkter har nästan halverats samtidigt som överlevanden efter en hjärtinfarkt har ökat kraftigt.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Forskningens utmaningar: Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och det skulle kunna gå att hitta dem med hjälp av ett blodprov. Man skulle då kunna sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas. Många av dem dör innan de når sjukhuset. De som överlever upplever ofta att de fått en ny chans i livet. De löper dock en stor risk att drabbas på nytt och många av dem utvecklar hjärtsvikt.

Forskningens mål: är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dig som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se