Inget landsting lyckas behandla hjärtinfarkt i tid

Samtliga landsting misslyckas med att uppfylla kraven vad gäller rekommenderad tid för kärlöppnande behandling vid större hjärtinfarkter. Dessutom finns det mycket stora variationer mellan landstingen. Det framgår av nya uppgifter som Hjärt-Lungfonden i dag presenterar i Hjärtrapporten 2011.

– Den som drabbas av hjärtinfarkt måste snabbt få vård. För att rädda fler behöver vården bli effektivare i alla moment, från ambulansutryckningen till att behandling ges, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Antalet hjärtinfarktspatienter som får akut kärlöppnande behandling har ökat påtagligt de senaste åren. Men inget av landstingen når upp till Swedehearts mål om att 90 procent av patienterna med större hjärtinfarkter, så kallade ST-höjningsinfarkter, ska få behandlingen inom den tid som de nationella riktlinjerna rekommenderar.

Högst andel behandlade inom rekommenderad tid har Stockholms läns landsting med 81 procent. Lägst andel har Jämtlands läns landsting med 22 procent. Genomsnittet för riket är 68 procent. Det visar nya uppgifter från de svenska hjärt-kärlregistren, Swedeheart, som presenteras i Hjärtrapporten 2011.

– Många års intensiv forskning har utvecklat och förfinat behandlingsmetoderna vid hjärtinfarkt. Nu måste vården öka insatserna så att forskningsresultaten kommer patienterna tillgodo fullt ut och fler liv räddas, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Sidorna 12-16 i Hjärtrapporten 2011 handlar om hjärtinfarkt och den kärlöppnande behandlingen. Större hjärtinfarkter, så kallade ST-höjningsinfarkter, utgör en fjärdedel, 26 procent, av alla hjärtinfarkter.
Ladda ner Hjärtrapporten 2011 (pdf 3 Mb) Kärlöppnande behandling, lista över landstingen Start av kärlöppnande reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG. Avser hjärtinfarktspatienter upp till 80 år med ST-höjningsinfarkt.

LandstingProcentStockholm81,0Örebro79,0Kalmar72,5Uppsala72,0Östergötland71,5Västra Götaland 71,0Blekinge70,0Värmland69,0Skåne66,0Jönköping65,5Västmanland64,0Gävleborg59,5Dalarna58,0Södermanland47,0Halland46,0Västerbotten45,5Gotland44,0Norrbotten38,5Kronoberg36,0Västernorrland35,0Jämtland22,0

Korta fakta om behandlingen

1. 90 procent av dem som drabbas av en större hjärtinfarkt, så kallad ST-höjningsinfarkt, får akut kärlöppnande reperfusionsbehandling.

2. Behandlingen innebär att man återställer blodflödet i ett tilltäppt kärl. Främst sker det genom ballongvidgning (PCI) eller proppupplösande läkemedel (trombolys).

3. Enligt både nationella och internationella riktlinjer ska PCI utföras inom 90 minuter och trombolys inom 30 minuter från första sjukvårdskontakt.

Sammanfattning av Hjärtrapporten 2011

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om hjärtsjukdom, förebyggande arbete, vård och forskning. Ambitionen är att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället.

- Över en miljon svenskar lider av en hjärt-kärlsjukdom. Det är också den vanligaste dödsorsaken med 40 procent av alla dödsfall i Sverige. Den enskilt vanligaste dödsorsaken är hjärtinfarkt.

- Antalet drabbade och döda i hjärtinfarkt fortsätter att sjunka. Under 2009 avled 9 631 personer i hjärtinfarkt jämfört med 10 508 under 2008. Antalet hjärtinfarkter har minskat från 649 per 100 000 invånare 1993 till 510 per 100 000 invånare 2008.

- Den ökade överlevnaden beror bland annat på forskning och radikalt förbättrade och förfinade metoder för att omhänderta hjärtinfarktspatienter i akutvården. Även minskad rökning och sjunkande nivåer av blodfetter i befolkningen spelar in. Det finns en risk att den positiva trenden när det gäller nedgången i hjärt-kärldödlighet bryts, bland annat eftersom antalet fall av diabetes fortsätter att stiga.

- Hjärtsjukvården i Sverige blir allt bättre. Sedan 2008 har 46 av 71 sjukhus förbättrat sin akuta hjärtsjukvård. Men fortfarande skiljer sig hjärtsjukvården åt mellan sjukhus i landet vilket är allvarligt.

- Mellan 30 och 40 procent av de som genomgått en hjärtinfarkt lider av depression. För hela befolkningen är motsvarande siffra 7 procent.

- Inget landsting uppfyller kraven vad gäller tiden för kärlöppnande reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt. Satsningar inom detta område är nödvändiga. Tiden till reperfusionsbehandling är avgörande eftersom den påverkar hur stor del av hjärtmuskeln som kan räddas från skador.

- Antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp har ökat från 400 till 500 mellan 2009 och 2010. Antalet livräddaringripanden före ambulansens ankomst har ökat från 64 till 68 procent.

- Trots att nyttan med fysisk träning efter hjärtinfarkt är stor minskar andelen hjärtpatienter som deltar i fysisk träning. Spridningen mellan sjukhusen är stor.

- Den medicinska forskningen har under det senaste året gjort många framsteg bland annat när det gäller förståelsen av genetiska faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det förbättrar möjligheterna till bättre individanpassade behandlingar och effektivare preventiva åtgärder för de som ärvt en uppsättning ofördelaktiga genvarianter.
Hjärt-Lungfonden anser att Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade och väl genomtänkta åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan.

För mer information, kontakta gärna: Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se