Kvinnor har färre riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom än tidigare

Fetma är den enda av de fem största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som har en försämrad utveckling bland kvinnor. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet med stöd av Hjärt-Lungfonden. Utvecklingen för högt blodtryck, högt kolesterol och rökning har däremot förbättrats sedan 1980, medan förekomsten av diabetes är oförändrad. Inför World Heart Day lyfter Hjärt-Lungfonden behovet av en nationell handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet.

– Det är enormt positivt att kvinnors hälsa har förbättrats över tid när det gäller så många av riskfaktorerna kopplade till hjärt-kärlsjukdom. Tyvärr riskerar våra förändrade levnadsvanor att bryta den positiva trenden, därför behöver vi öka medvetenheten om hur vi kan leva hälsosammare, säger Carina U Persson, fysioterapeut och forskare vid Göteborgs universitet.

Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom i Sverige minskat med 48 procent, alltså närmare halverats, sedan millennieskiftet. Bland kvinnor har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 47 procent under samma period. Den positiva trenden riskerar dock att brytas om fetman fortsätter att öka i landet. I dag lever omkring 2 miljoner kvinnor i åldrarna 16–84 år i Sverige med övervikt eller fetma, det vill säga ett BMI på 25 och uppåt. Under en tioårsperiod, mellan åren 2008 och 2018, har andelen kvinnor i Sverige med övervikt eller fetma ökat från 40 till 45 procent, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.

I studien, som genomfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, undersökte forskarna hur riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar förändrats mellan 1980 och 2014. De inhämtade data från olika tidpunkter ur sex studiekohorter bestående av totalt 2 294 slumpvis utvalda medelålders kvinnor. Uppgifter om bland annat rökning och fysisk aktivitet samlades in via frågeformulär, och kvinnorna genomgick också en hälsoundersökning. Det visade sig att fetma var den enda av de fem största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som hade en försämrad utveckling från år 1980 till 2014.

– Tack vare forskning och ny teknik får vi ständigt bättre vård, behandlingar och livsstilsråd. Trots det blir allt fler överviktiga. Inför World Heart Day vill vi därför uppmärksamma svenska beslutsfattare på att Sverige behöver en nationell handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet, som ger alla människor förutsättningar till bättre hälsa, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delar fonden ut över 300 miljoner kronor till forskningen.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, press- och pr-ansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Hjärtoperation
- Hjärt-lungmaskin
- Carina U Persson, överfysioterapeut, specialist i neurologi, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra samt docent i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet.
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Secular trends in cardiovascular risk factors among women aged 45-54 years in Gothenburg, Sweden, from 1980 to 2014
Metod och population: Befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med totalt 2 294 personer
Publicering: BMC Public Health, juli 2020

Fakta: 5 sätt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Sluta röka
2. Undvik stillasittande – rör på dig regelbundet
3. Kontrollera dina blodvärden och medicinera vid behov
4. Ät hälsosamt
5. Undvik stress

Fakta om hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- I Sverige lever minst 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag.
- Närmare 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke samt plötsligt hjärtstopp, som innebär att hjärtats pumpfunktion plötsligt upphör.
- Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärt-kärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre levnadsvanor krävs för att vända utvecklingen.
- Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.
- Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Fakta om fetma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vad är fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/[1,70x1,70]). Personer med BMI över 30 klassas som feta, medan personer med BMI över 25 räknas som överviktiga. Beräkningsmodellen är inte tillämplig på barn eller elitidrottare.
Varför är fetma farligt? Fetma leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera:
- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.
- När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett som cirkulerar i blodet. Efter hand lagras fettet in i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt.
- Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.
Hur går jag ner i vikt? Enligt Livsmedelsverket bör den som vill gå ner i vikt röra sig minst 30 minuter om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.