Mer än dubbelt så vanligt att dö i lungsjukdom för lågutbildade

Under 2022 miste över 6 000 svenskar livet i lungrelaterade sjukdomar. Nu visar en ny genomgång av Hjärt-Lungfonden, baserad på statistik från Socialstyrelsen, att bland personer med låg utbildningsnivå är andelen som dör i lungsjukdom mer än dubbelt så stor jämfört med personer som har eftergymnasial utbildning.

– Att mer än dubbelt så stor andel lågutbildade dör av lungsjukdom jämfört med högutbildade visar vikten av att skapa riktade insatser för att förebygga sjukdomar hos riskgrupper som vården har svårt att nå. Här behövs mer forskning och kunskap, men också erfarenhetsutbyte mellan regioner, för att sprida arbetssätt som visat sig fungera, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Andelen avlidna med lungsjukdom som underliggande dödsorsak var 2022 betydligt högre för dem med enbart förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning: 93 jämfört med 25 per 100 000 bland kvinnor, det vill säga det vill säga mer än tre gånger så många - och 95 jämfört med 38 per 100 000 bland män, det vill säga mer än dubbelt så många. Det visar en genomgång som Hjärt-Lungfonden gjort, baserad på statistik från Socalstyrelsen.

Statistiken omfattar folkbokförda i åldersgruppen 35–84 år och bygger på Socialstyrelsens senaste publicering om dödsorsaker. Under 2022 dog totalt 6 173 personer i Sverige till följd av sjukdomar i andningsorganen, som bland annat KOL, astma, influensa och lunginflammation samt lungsjukdomar av yttre orsaker som damm, kemikalier och rök.

Under många år har dödstalen i lungsjukdom i Sverige legat på en relativt konstant nivå, med omkring 6 000 döda per år. I dag lever cirka 1,3 miljoner svenskar med någon form av lungsjukdom.

– För att färre ska mista livet i lungsjukdom krävs, utöver livsstilsförändringar bland befolkningen och att arbetsgivare ser till att det är god luftkvalitet på arbetsplatserna, även konkreta åtgärder inom vården. Lungfunktionstester för riskgrupper bör vara rutin på samtliga vårdcentraler, så att man kan upptäcka sjukdomar tidigt och sätta in behandling, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Bilagor:
Antal döda per län i lungsjukdomar.

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Fakta: Tabell över antal döda i lungsjukdomar (Källa SCB:s statistikdatabas)
 

Fakta: Lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige beräknas i dag leva med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL. Mörkertalen är dock stora och många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till effektiv behandling.
- Tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Sjukdomar i andningsorganen orsakar drygt 6 procent av alla dödsfall i Sverige.
- Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om samsjuklighet och ärftlighet är några av forskningens stora utmaningar.

Fakta: Astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Innebär att luftrörens slemhinnor är kroniskt inflammerade. När dessa utsätts för retande ämnen leder det till svullnad, andningssvårigheter, ökad produktion av slem och hosta.
- Delas in i två huvudtyper: Allergisk astma är vanligast hos barn och utlöses vid kontakt med sådant man är överkänslig mot, till exempel pollen eller pälsdjur. Icke-allergisk astma är vanligast hos vuxna och kan till exempel utlösas av avgaser, fysisk ansträngning och tobaksrök.
- Typiska symptom är andnöd, hosta, pipande/väsande andning och en känsla av tryck över bröstet. Ett astmaanfall kan pågå från några minuter upp till flera timmar och i vissa fall flera dagar.
- Cirka 800 000 personer i Sverige lider av astma.
- Många med astma kan leva ett i stort sett normalt liv om de får en god medicinering.

Fakta: KOL/Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Innebär enkelt uttryckt att luftflödet genom lungorna är dåligt.
- De allra flesta fallen i Sverige orsakas av rökning och/eller av att en person länge varit utsatt för damm, gas eller rök från förbränning i sitt arbete eller i andra sammanhang.
- Vanliga symptom är täta och långdragna förkylningar, hosta och upphostning av slem, samt andnöd vid fysisk ansträngning och ibland även i vila.
- Mellan 400 000 och 700 000 svenskar beräknas i dag leva med KOL.
- Varje år inrapporteras nära 3 000 dödsfall i Sverige med KOL som primär dödsorsak.

Om spirometri (Källor: 1177, Hjärt-Lungfonden)
- Spirometri är den vanligaste formen av lungfunktionstest och mäter hur mycket luft (volym) en person kan blåsa ut och hur snabbt det går (flöde).
- Metoden är relativt enkel: personen andas i ett munstycke som är kopplat till en apparat, som i sin tur är kopplad till en dator som registrerar och bearbetar mätdatan.
- Spirometri görs på vuxna och på barn från 6–7 års ålder och används ofta vid utredningar av astma och KOL. Undersökningen går fort och är inte obehaglig.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se